KAP. LI. HAVSSILVER 281 KAP. LI. HAVSSILVER. 650. Angående Bohusläns ytbildning må erinras om att tydliga bevis finnas för att havet där en gång stått högre än nu, t. ex. de s. k. skalbergen, snäckbankar, som finnas till en höjd av mer än 100 meter över det nuvarande havet. De största och rikaste av dessa äro de på Kapellbackarna vid Uddevalla, som av Vetenskapsakademien blivit föreslagna att fridlysas. — Å andra sidan är skärgården att betrakta som en bergig landsträcka, som blivit sänkt under havet, så att nu endast bergtopparna äro synliga i form av öar och skär. ”På samma sätt,” säger A. E. Törnebohm, ”äro fjordarna gamla dalar, som en gång utgrävdes av floder, men vilka sjunkit så, att havet kunnat intränga i dem. Orsakerna kunna ligga dels i de förändringar, som havsytan undergår, dels uti höjningar och sänkningar i själva den fasta berggrunden.” Vad beträffar ”sprickorna” och de långa, djupa ”springorna” med sjöar på bottnen, så måste de anses ha uppkommit genom någon väldig jordbävning. — Bohuslän är näst Stockholms län det örikaste av våra län. Det var icke fordom så ”naket och kalt uppe på kullar och bergvidder” (s. 651) som nuförtiden. Ännu 1658, då Sverige erhöll Bohuslän, voro de nakna kustbergen skogbeklädda, och invånarnas förnämsta medel att skaffa penningar var timmerförsäljning. Numera har man flerstädes i Bohuslän gjort vidsträckta och dyrbara skogsplanteringar, som t. ex. på Fontinberget vid Kungälv. — Bland ”ömtåliga träd och andra växter” (s. 651) må påminnas om boken, murgrönan och kaprifolium, som växa vilda. ”Det brukar heller inte vara så kalla vintrar vid havskusten.” I Marstrand t. ex. höra hastiga temperaturväxlingar till undantagen. Under högsommaren är det knappt en grads skillnad mellan dag- och nattemperaturen, och långt in i september äro aftnar och nätter ljumma. — - Strandskoning = stenklädd strand, kaj. — Vågbrytare äro ett slags dammar, som uppföras av stora stenblock eller av cement och räcka från havsbottnen till något över det högsta vattenståndet. Genom att bygga vågbrytare på tvären utanför en öppet liggande bukt (med en eller två infarter) vinner man på läsidan en trygg ankarplats. På många ställen får en hamnarm (pir eller molo) göra samma tjänst som en vågbrytare. — - Iddefjorden (Idefjorden) är en smal arm av Skagerack, som från östra änden av Svinesund, vars fortsättning den utgör, sträcker sig 45 km. i sydlig riktning, hela tiden utgörande gräns mellan Sverige och Norge. Bullarensjöarnas avloppså rinner ut i fjordens sydligaste del.