Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 25. Undergång. - § 26. Återfödelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ragnarökr, gudarnes skymning, af ragna, gen. af regin n. pl.
(se sid. 20), och rökr, skymning, mörker, eller Ragnarök n. pl.,
gudarnes undergång, af rök, en saks utveckling från början till slut,
upplösning. Naglfar af nagl, 1. nögl, nagel, och far, skepp;
kallades så, emedan det var gjordt af döda menniskors naglar. Vigriðr,
valplats, af vig, strid, och riða för vriða, vrida, knyta samman.
Hvilka magter uppträda mot hvarandra i den sista
stora striden? De, som hittills herskat öfver himmel och
jord, och mot dem deras eviga fiender, de krafter, som
utvecklat sig, innan himmel och jord blefvo skapade,
och de, som utvecklat sig i jordens och hafvets sköt.
Från Muspelhem komma Muspels söner i skinande
rustning, rimtursarne utgöra den andra skaran, och den
tredje skaran är Lokes barn. De som förut stridde i
lifvet, fälla nu hvarandra i döden. Odin, från hvilken
allt lif utgått, uppslukas af Fenresulfven, den jordiska
elden. Ulfven åter dödas af den oförgänglige Vidar,
naturkraften utanför menniskolifvet. Tor strider med
Midgårdsormen: moln och haf förstöra hvarandra
ömsesidigt. Frö, som efter Balders död är den klaraste och
renaste magten, dödas af Surt, den himmelska
eldverldens väktare. Hemdall med den skimrande regnbågen
och Loke, den jorden genomströmmande elden, döda
hvarandra (jfr Petersen, sid. 323).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
