Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. En jagt i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men denna gång hade hans inbillningskraft fört honom
på rätta vägen.
»En luftvelociped, ett kungarike för en velociped!»
utropade Apollonides och sprang sökande omkring
det brinnande huset. Han kände sin Shakspeare och
anförde honom ej sällan, men på 2,300-talet hade
det varit svårare än på Richard den tredjes tid att
gälda tjänster med kungariken, en vara som på länge
ej funnits i marknaden.
»Herre, ni skall få nytja min velociped som är af ny
tillverkning efter ett nytt system, en snabbhet utan
like,» förklarade en man som just stod i begrepp att
höja sig öfver marken.
»Välgörare, människovän, räddare!» utropade skalden
på sitt gammalmodiga språk och tog emot den erbjudna
hjälpen, yttrade några tröstande ord till den gamla
Vera och ville svänga sig upp i sadeln.
»Femtio tusen francs är priset,» förklarade velocipedens ägare.
»Fem ... tio tusen!» stammade Apollonides och häjdade
sig med ett förskräckt utseende.
»Det är visserligen mer än ett kungarike i våra
dagar, men ni tyckes vara mycket angelägen att komma
härifrån, och då torde summan ej vara för hög,»
anmärkte den som erbjudit velocipeden.
Apollonides böjde hufvudet och såg mycket olycklig
ut. Han var i begrepp att afstå från färden, men då
trädde Vera emellan, tog upp ett papper, skref därpå
några ord i största hast vid skenet af det brinnande
huset och lemnade det skrifna till velocipedägaren
samt yttrade brådskande:
»Se här en anvisning på Gullbärgsbanken.
Mitt namn är kändt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
