Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Bort från jorden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Apollonides tackade och ville icke hafva
någon hjärnorgel på sig. Han sjönk ner i en af de
hängmattor som funnos i rummet, försökte att höra på
hvad Hemisfärion hade att säga, svarade tankspridd
och med osammanhängande ord och föll slutligen i sömn.
Han drömde, att han med utomordentlig hastighet reste
i verldsrymden, ilande förbi planet efter planet, att
han såg den ena solen efter den andra, utan att stanna
vid någon, utan att vilja häjda sig, ständigt önskande
att komma ännu längre bort. Han skådade bak om sig
och såg Oxygen som med gräsligt förvridna anletsdrag
skyndade efter honom. Plötsligt kom han i närheten
af centralsolarnes centralsol, tyckte han, och ett
öfverväldigande skarpt ljus strålade honom till mötes.
Han vaknade, for upp ur hängmattan och stirrade
förvånad mot den stora luftkulan hvilken strålade
i bländande ljus. Innanför den genomskinliga väggen
syntes Hemisfärion röra sig fram och till baka.
Apollonides satte sig på sängkanten för att samla
sina tankar, ännu ej fullt viss på, om han såge
centralsolarnes centralsol eller Hemisfärions kula.
Plötsligt slocknade det starka skenet.
»Färdigt!» tycktes Apollonides sig höra att den
gamle utropade, och han såg honom, lyst af en liten
lampa och omgifven af månstrålarne, som i breda
floder strömmade in genom kresimväggarne, skrida med
högburet hufvud och segerstolt leende genom rummet
samt försvinna vid en af utgångarne.
Hemisfärion tycktes hafva glömt Apollonides. Det
stora rummet upplystes nu endast af månljuset, men
detta var så rikligt, att hvarje föremål kunde synas.
Apollonides gick till den vägg som vette ut åt det
lilla vattendraget, och han skådade ned i djupet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
