Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
byskräddarsnitt ibland, och vadmalshårdt,
men kring hans andes ranka resning falla
som enkla fållar enkla ord för alla;
de kunna nära och de kunna läska,
men särskildt när de äro kraftfullt beska;
till trubbig bonhomie man tillit sätter
och märker ej, de spetsats till stiletter;
de falla tyst som inom hemmets väggar
och lysa dock som blanka, hvassa eggar;
enhvar som söker i hans hand dem vända
får dödligt sting af deras andra ända;
kring den som söker deras mening vränga
med dödstag de som starka ormar klänga;
när andra parten kört sig nött och trött,
han honom hälsar med ett torrt: väl mött;
ur stinna floskler blåser vädret dödt, —
hans äro orden, hvilka varda kött.
Hans följesinan är ung till art och år
På stenbänk sitter han bland murgrönsklängen
inunder videbuskens gula hängen.
Han står i tecknet af en evig vår.
Hans hy är fruktens, när den nyss är mogen;
är som en sommarmorgon öfver skogen,
när gryning tändes, röd och varm och skär.
Den dräkt — ej tidens, ingen tids — han bär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
