Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 PALME-nytt
Makten håller
sex personer
i ett skruvstäd
DETTA BREV skriver jag den sista av
de många trettonhelgdagarna. Adressaterna
är tio av dessa personer som brukar
betecknas som ”tunga”. Än så länge har
deras tyngd varit fjäderlätt, kan jag tycka i
dystra stunder, men jag är envis - och
lagom hårt driven envishet kan ge
resultat...
Delar av de här uppgifterna är kända för
läsarna av PALME-nytt, men
sammanställningen av sex skamligt kränkta
och utnyttjade personer, som oförskyllt
hamnat nära centrum av ett
statsministermord, är ny.
Och det behövs inte mycket... Det behövs
egentligen bara att en av dessa sex
ställer sig upp och säger ifrån:
Etablissemanget ljuger!
Hur rädda ska de inte vara, dessa
etablissemangets hejdukar, för sprickor i
rustningarna hos dessa sex! Tänk om de
intervjuades av en tidning? Det hände
1988, med May, men det händer väl inte
igen...
8.1.1995.
Det hemska i den mörka Palme-gåtan är att höga
personer inom maktetablissemanget åker snålskjuts
på ingrodd respekt för myndigheter och
myndighetspersoner, och ju allvarligare
beskyllningarna blir desto omöjligare blir det
till synes att tro att verkligheten skulle vara så svart
- men det ä r den!
Under etablissemangets försök att lägga lock på alla
underligheter hamnar svaga människor i kläm. Jag
ska räkna upp sex sådana svaga personer. Inte
dåliga till karaktären men helt enkelt utan chans att
stå emot myndigheters order, polisers och
ambassadörers order, order från Rosenbad. Jag har
svårt att rikta direkt kritik mot dessa sex. Jag kan
inte säkert veta hur jag själv skulle ha reagerat i
deras ställe, under statens, statsnyttans tryck.
1 Mav. May tjänstgjorde som receptionschef på
Scandic Hotel i Borlänge vid tidpunkten för mordet
på Olof Palme. Hon hade dagtjänst och arbetade
sålunda inte under den aktuella mordkvällen. Sedan
jag redan hösten 1987 börjat se närmare på
Holmérs påstådda mordnattsalibi ringer jag May
den 27 maj 1988 och frågar:
- Bodde Holmér på hotellet aktuell natt?
- Då måste jag gå in i vårt arkiv och det kan jag inte
just nu, men ring igen i morgon!
Jag ringde igen den 28 maj och fick beskedet av
May:
- Jag har kontrollerat i arkivet där vi förvarar
hotellräkningskonioma som fungerar som vår
”liggare”. Jag hittar ingen Holmér. Han har inte
bott på hotellet.
Den 1 juni ringer Lasse Ericsson på
Dala-Demokraten i Borlänge. Resultatet blir en solklar
intervju i DD 2.6.88; se nästa uppslag!
Sedan dess har May tvingats hålla tyst, i synnerhet
sedan hon hösten 1990 kontaktats av
kriminalinspektören Olle Holknekt i Falun, som på
rikskriminalens uppdrag försöker arrangera ett
efterhandsalibi åt Holmér. Åke Röst, som är
Ölvebros närmaste man inom rikskriminalens
Palme-enhet, har senare speciellt rest till Borlänge
för att se till att alla på hotellet, inte minst May,
håller tyst. Jag har försökt tala med May, men det
har inte gått. En pensionerad kvinnlig jurist härför
något år sedan, på mitt förslag, ringt May, ”som
omedelbart blev skräckslagen och inte ville fortsätta
samtalet; hon tvingas ljuga!”.
Alltså: etablissemanget tvingar May, en
hederlig yrkeskvinna, att ljuga för att Holmér ska
gå fri.
2 Elisabeth. Elisabeth var den receptionist på
Scandic Hotel i Borlänge som uppges ha varit i
tjänst då Hans Holmér påståtts checka ut strax före
åtta lördagen den 1 mars 1986. Men hon kan inte
erinra sig att hon har sett Holmér, och hennes
signum på den s k Eurocard-slipen avviker från
hennes vanliga sätt att skriva; SKL, statens
kriminaltekniska laboratorium kan inte garantera
att hon själv skrivit. Och Elisabeth - som numera
gift sig och lämnat Scandic - tvingas liksom May
leva under absolut tystnadsplikt, vägrar komma till
telefonen.
Alltså: etablissemanget tvingar Elisabeth att
tiga för att Holmér ska gå fri.
3 Åsa. På ett ganska sent stadium, egentligen först
i samband med publiceringen av sin bok OLOF
PALME ÄR SKJUTEN!, går Holmér ut med
påståendet att han skulle haft sällskap av sin
dåvarande flickvän Åsa (numera hans fru) på
1795:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
