Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
• •
Ar det en
pågående
kupp vi
ser?
15.6.1995.
Till Riksdagens revisorer.
Jag anmäler nedanstående ärende,
vilket jag önskar att Riksdagen och
Riksdagens revisorer snarasl måtte
uppta till ingående behandling.
Ärendelär de tia:
Drabbades Sverige av en
konstitutionell kris i det öuonblick då
Olof Palme sköts? Jag komprimerar
händclseför loppet. Som känt var det
dåvarande länspolismästaren Hans
Holmér som nära tolv timmar efter
mordet på eget initiativ övertog den
direkta spaningsledningcn, och efter
kort lid slod det klart att Holmér i
praktiken valt att själv överta hela
fömndersökarrollcn, med åsidosättande
av åklagarsidan.
Denna aktivitet blev dock in på nyåret
1987 alltför uppseendeväckande, och
det går alt hävda att åklagarna fick ett
klart övertag då de i samband med det s
k tillslaget mot ett stort antal kurder
lade ned förundersökningen mot dessa.
Holmér fick gå, regeringen lyfte upp
förundersökningen på nivån
RÅ/ri kspol i ss ty rcl sen
Dittills hade Holmérsoch polisens
hantering av mordspaningen brutit mot
svensk lag, svensk konstitution. Men
vad hände sen?
Inte myckcL Inför Ebbe
Carlsson-affären ryckte åklagarna upp sig något
samt markerade frontställning
gentemot spanande rikspoliser; numera
ledda av sedermera friställde
polisövcrintendenlcn Tommy
Lindström och under honom av
kommissarien Hans Ölvebro.
PALME-nytt
Men del blev cn kort uppryckning.
Efter Ebbe Carlsson-turbulcnscn
arrangerade ri ksåklagarämbetet och
rikskriminalen gemensamt cll gripande
av Christer Pettersson, strax före jul
1988. Delta gripande, samt
efterföljande åtgärder fram till
häktning, var ett utslag inte endast av
RÅs och rikskriminalens önskan att
finna cn syndabock ulan inspirerades
självfallet också av den sittande
socialdemokratiska regeringen, vilken
till alt börja med aldrig borde ha
godtagit personer av Tommy
Lindstroms(!) eller Hans Ölvcbros
kaliber i ledningen för spaningen efter
landets skjutne statsminister.
Den stora skandalen, nämligen att
Pettersson skulle ha fällts, undveks
genom ett konekt agerande av
Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt.
Vad som därefter hänt och händer är att
RÅ och rikskrim, i gråmclerad
symbios, följer de regeringsdirektiv
som syns innebära: utred ei, hörci
personer i känslig ställning, låt den s k
polisutredningen rulla vidare, år efter
är.
Vad den svenska al lmänhelcn därv id får
se och uppleva är djupt
okons tilutionellt.
Ingenting händer i Palme-utrcdningen:
samma trötta personer sitter i
ledningen: Hans Ölvebro lör rikskrim
och chefsåklagaren Anders Helin lör
RÅ. Våldsamt attackerade i olika
TV-program, men till synes omöjliga att
flytta. Naturligtvis kan en regerin
g
alltid flytta cn polisutredning upp eller
ned till annan nivå; så skedde ju eller
Holmérs avgång.
Men här sker ingen upp- eller
nedflyltning. Åren går, de många åren
går - och del enda som sker är att del
gamla gardet från de första årens
aktiviteter permanentas på höga poster,
i förhållande till deras kvaliteter
skyhöga poster.
Sålunda placeras
Klas Bcrecnslrand. under Holmér-tiden
regeringens!!) misstänkt
okonstitutionclle gårdvar i det s k
Pnlmc-rummct, som riksåklagare,
medan
Solveig Riberdahl. cn av två åklagare
6/95:12
som ”ledde’’ den mycket regeh idriga
konfrontationen av Lisbeth
Palme/Chrislcr Pettersson, har lått bli
biträdande riksåklagare och dessutom, i
Axel Moralhs efterföljd, högste
Palntc-åklagarc. Samtidigt har
Jörgen Al mblad helt överraskande salts
som chef för rikskriminalen, sålunda
som Tommy Lindströms efterträdare
och ny chef över Ölvebro. Det var
Riberdahl och Almblad som enligt
bestämda uppgifter från såväl Lisbeth
som Mårten Palme i förväg instruerade
Lisbeth Palme om att hennes mans
mördare var alkoholist., sålunda en av
de grövsta forsyndelser en åklagare kan
begå.
Det är sålunda. Riksdagens revisorer,
denna trio som gemensamt ansvarar för
en stor och avgörande viktig del av
svensk brottsbekämpning.
Regeringens val av dessa tre till tre så
höga ämbeten kastar okonstilutionell
skugga över den sittande regeringen.
Naturligtvis bör inte ett uns av
moraliskt klander kunna riktas mot
personer på de tre nämnda posterna. I
fallen Bergenstrand, Riberdahl och
Almblad är förhållandet det rakt
motsatta, det hisnande motsatta.
Regeringens val av denna trio bryter
mot konstitutionen, eftersom det så
klart visar att regeringen ci önskar
Palme-mordct hederligt utrett. De tre
följer regeringens, möjligen
oartikulerade, önskemål vilka kan
sammanfattas i orden:
Döli sanningen!
Synpunkter av detta slag har knappast i
någon större omfattning framförts i der
svenska debatten. I utländska media är
de desto vanligare. Sedan i höstas har
mängder av stora och ansedda
press-och etermedia i omfattande artiklar och
radiosändningar framfört synpunkter av
detta slag. Är svensk konstitution
hotad? Vardödsskollel på Sveavägen
en konstitutionell kupp, inledningen
till en konstitutionell kris?
Wcstdeutscher Rundfunk, i Köln,
öppnade inför miljontals lyssnare
denna debatt. Polisutredningen
kritiserades, Carl Lidboms och Hans
Holmérs påstådda mordnaltsalibin
avfärdades som lälska. Men den tyska
radiostationen gick längre; jag citerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
