- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 1995 /
14

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

proffsmördare nog ha vall ett annal
slags vapen (ex.vis en pislol i kaliber
.22LR med ljuddämpare). Om
gärningsmannen vall vapen och
ammunition med tanke på ell
eventuellt kroppsskydd vittnar dock
valel om en viss professionalism.
Flera andra omständigheter pekar
emellertid i motsatt riktning.

För egen del skalle jag gissa på en
amatör eller ett luilvproffs (polis,
militär).

Tilläte: En erfaren jägare
luir-påpekat alt ljudet av skottet avsevärt
dämpas o,.t del avlossas på myckel
nära håll, ex.vis avfångningsskoltet
mot en älg. Ljudvågen absorberas
delvis av kulans inträngande i kroppen.
Delta kan måhända förklara den
måttliga knallen.

Mockfjärds kulan - ocli andra
kulor...

Den nya spaningsledningcn i
Palmeutredningen önskade med ledning
av detta resultat använda
isotopundersökningar av kulor för att
söka spåra ursprunget för dc två
kulorna, dvs om möjligt Tå fram om
kulor med denna sammansättning sålts
i Sverige, sålts av en viss
ammunitionsförsäljare, när kulor av
detta slag kommit till Sverige mm.
Från tillverkaren i USA införskaffades
uppgifter om vad förekommande
märkning på ammunitionsaskar till
aktuell typ av ammunition betydde
(tillverkningsår, månad, dag).
Laboratoriet hade redan tidigare erhållit
ett relativt stort antal askar
ammunition för jämförande
provskjutning och till detta fick nu
SKL från spaningsledningen också
ammunition som efter cirkulärskrivelse
till vapenhandlare inkommit dit.
Preliminära undersökningar beträffande
blyisotopförhållandet hos kulor från
askar med samma årtals- och
månadsbeteckningar visade härvid god
överensstämmelse medan det för
exempelvis kulor från askar med
samma årtalsbeteckning men olika
månadsbeleckning förelåg skillnader i
blyisotopsam mansättning.

Vid utförda blyisotopanalyser har en
tidigare tillvaratagen kula från en
brottsplats visat sig ha god
överensstämmelse beträffande
blyisotopsammansättning med
Palme-kulorna. Denna kula är den s k
Mockfjärdskulan, en Winchetslerkula
av typen metal piercing i kaliber .38
eller .357 (vilket kan inte säkert
avgöras då kulan lidit stor

PALME-nytt

matericllörlusl) som tillvaratagits efter
clt rån i Mockljärd i Dalarna.
Mockljärdskulan har samma bomdata
som Palmc-kulorna men del har inte
\ arit möjligt att avgöra om kulan
utskjulils ur samma vapen som dessa.
AU döma av resultatet av
blyisolopanalysen kan det inte
uteslutas att Mockfjärdskulan och
Palme-kulorna härrör från samma
”tillverkningsomgång”.
Överensstämmelse med Palme-kuloma
har också erhållits beträffande en metal
piercing kula som enligt uppgift skulle
ha funnits i en ammunitionsask med
kodbeteckningen RA (januari 1980).
Vid undersökning av ett antal andra
kulor från askar med kodbeteckningen
RA har dock skillnader i jämförelse
med Palme-kulorna och
Mockfjärdskulan visat sig föreligga.

Ett antal analyser har gjorts
av-enskilda kulor och patroner som
tillvaratagits i olika sammanhang.
Något samband med Palme-kulorna har
inte kunnat påvisas, möjligen med två
undantag när - en kula från en ask med
kodbeteckningen KE (maj 1975) och
en kula från en ask i Danmark med
kodbeteckningen PM (nov ember 1979)
där isotopfördelningen ligger mycket
nära Palmc-kulornas.

Totalt har gjorts 140
blyisotopanalyser. Samtliga dessa har
bekostats av Palme-utredningen.

F. Diverse undersökningar.

Trots alt några patronhylsor inte
anträffats på brottsplatsen har i fyra
ärenden insänts totalt 9 patronhylsor
med begäran om undersökning för att
utröna om de skulle kunna ha något
samband med mordet Något sådant
samband har inte kunnat visas.

För all utröna om del med ledning
av-spår från tillverkningen av metal
piercing kulor av märket Winchester
skulle kunna vara möjligt att härleda
dessa kulor till ett visst parti kulor och
kanske i slutänden till en viss
patronask har kulorna till 180 patroner
i kaliber .357 Magnum undersökts.
Några spår i kulorna med ledning av
vilka del skulle vara möjligt alt avgöra
detta påvisades inte.

Provskjulning har skett med
ammunition av aktuellt slag i revolver
av märket Smith & Wesson, kaliber
.357 Magnum, för att fotografiskt
registrera mynningsflamman. Syftet
med detta skulle enligt polisen vara att
få en uppfattning om
mynningsflammans utbredning och hur
pass synlig flamman kunnat vara för
vittnen som befunnit sig i närheten av

11/95:14

mordplatsen.

Ljungsbro i januari 1995
Åke Åbrink

Sven Ane’rs slutkommentar (men sen
uppmanas läsarna att inkomma med
synpunkter!):

Låt mig börja från ett annat håll. I
kommissarie Lars Christiansons
promemoria kring mordnatten (intagen
i del sk huvudprotokollet inför Christer
Petlersson-rätlegången) berättas från
Sabbatsberg under mordnatten:

"Fru Palme drot mm sin blus. På
rvseen fanns en sårkiuial. ca 2-3 mm
diup. tvärsöver båda skulderbladen."

Ont vi vill tro att den ena av kulorna
som så småningom upphittades i
närheten av brottsplatsen snuddat vid
Lisbeth Palmes skulderblad -ja då
måste vi också inte bara tro ulan vara
övertygade om att en projektil,
avlossad på så nära håll, endast orsakat
en obetydlig, näst intill osynlig skada.

Christianson talar om en "sårkanaI",
medan den professor i hudlära, Olof
Palmes svåger, som någon timme efter
mordet "behatullade ” Lisbeth Palme
endast "baddadeen liten rodnad" (Olof
Palmes bror Claes till Sven Aner).

Och kulan skulle ju ändå ha trängt in
genom Lisbeth Palmes skinnkappa och
fortsatt ut genom kappan,
efterlämnande två tydliga skotthål!

”Behövs’’ Lisbeth Palmes kula?

Men om Lisbeth Palme aldrig blev
beskjuten? Var kommer i så fall den
andra kulan från? På något sätt
"behövs“ denna påstådda beskjiiuiing
av Lisbeth Palme. För att två kulor
med samma isotopvärden ska kunna
visas upp? Svarta mysterier.

Jag delar - möjligen osakkunnig
-inte Åke Åbrinks fasta övertygelse
beträffande kulorna och deras färder. En
kula kan möjligen ha förbisetts av de
letande polismännen. Men två?

Nu önskar PAlME-nytt läsekretsens
kommentarer! Myckel av vad Åbrink
redovisar är helt nytt och enbart av den
anledningen intressant. Så PALME,
nytt valde att den här gången, liksom
vid Jlera tidigare tillfällen, återge ell
väsentligt dokument, ordagrant,
kommenterat. Åbrink har kanske
menat att hans PM skulle förbli
"intern ", men det ordet känner knappast
tryckfrihetslagstiftningen.

Sven Anér

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:25:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/1995/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free