Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
7
Vittne tvangs
säga
”klumpigt”
andra informationskällor.
Borgnäs: En sådan informationskälla
kan ha varit polisens egna
förhörsledare. Polisens teori var att
mannen som mördade Palme hade följt
efter paret från bion. och att mannen,
som korvhandlaren såg följa efter paret
Palme, var mördaren.
I ett förhör tre veckor efter mordet
lade korvhandlaren till en detalj han
inte nämnt tidigare. I förhöret den 24
mars sade han att den Ijushårige
mannen "gick klumpigt”
Att utredarna försökte få fram samma
egenskap från vittnen på mordplatsen
visar sig av ett förhör som hölls en
vecka senare, med en kvinna som var
passagerare i den röda bilen, en ung
sjuksköterska. Hon hade i sitt första
förhör inte kommenterat mannens sätt
att springa. Men nu, i ett senare förhör
den 2 april, bad man henne försöka
beskriva hur mördaren rörde sig:
”Nej, det var väl inget speciellt, det var
väl att han kanske sprang. Han verkade
att vara ganska stor, eller det kan ju
bara ha varit för att han hade en kraftig
ryggtavla. Men att det var lite tungt...
- Lite lufsigt, klumpigt?
- Både snabbt och bestämt, men lite
kraftigt, vad ska man säga... lite
kraftigt.
- Lite tungt, klumpigt?”
Christianson: Det är ju oerhört
avgörande hur förhörsledaren ställer en
fråga, va. Om de minnesbilder som
kommer fram. Och redan i frågan så
kan man bygga in information som det
här vittnet kan minnas.
Borgnäs: Som när förhörsledaren säger
”lufsigt, klumpigt”, är det ett exempel?
Christiansson: Det är ett klart exempel
på hur dom kan påverka ett vittnes
minnesbild.
Borgnäs: Senare dök det upp vittnen
som sade sig ha sett liknande saker. Ett
vittne, Lundin, sade i polisförhör att
han mött paret Palme kort efter att de
lämnat biografen Grand på Sveav ägen,
och han sade att han såg en man som
följde efter dem och att mannen gick
som en bonddräng.
Det här slogs upp i media på hösten
87, och det sades att vittnet var viktigt
för polisen. Han berättade att mannen
bakom paret Palme gick ”med en
vaggande gång”.
Men det visade sig senare att vittnet
aldrig hade varit på platsen den kvällen.
Han hade hittat på alltihopa, för att få
uppmärksamhet och komma i centrum,
och han tog tillbaka sin berättelse inför
polisen. Men hans påhittade vittnesmål
kan ändå ha förstärkt synen på att
mördaren rörde sig klumpigt.
När Christer Pettersson greps i
december 88 kom hans speciella sätt
att röra sig att anföras mot honom.
De ursrpungliga vittnesberättelsema
tyder på att mördaren var klädd i en
knälång rock eller kappa och att han
inte rörde sig på något avvikande sätt.
Men genom att bilden på mördaren
förändrades över tid, till en klumpigt
lufsande man i jacka, kom Christer
Pettersson att passa in på en bild
av-mördaren som inte är förankrad på
mordplatsen.
Media, och mordutredama själva, har
bidragit till att bilden av mördaren
förvanskats.
Resningsansökan inlämnad
Nu är resningsansökan inlämnad, och
åklagaren tror sig kunna styrka att
Christer Pettersson är Olof Palmes
mördare, detta med hjälp av en lång rad
nya vittnen.
1 augusti 97 dök man efter
mordvapnet i Klara sjö, inte långt från
Stockholms centralstation.
Dykningarna var ett privat initiativ av
förre chefen för rikskriminalen,
Tommy Lindström. Men något
mordvapen fann man inte.
Att Klara sjö var aktuell var för att
advokaten Pelle Svensson tidigare på
våren gått ut i media och berättat om
det s k testamente som han fått från sin
klient Lars Tingström, bombmannen
kallad, kort innan denne dog 1993. Och
som enligt Pelle Svensson gjorde klart
att Christer Pettersson hade mördat
Palme på bombmannens uppdrag.
Den här hemligheten sade sig Pelle
Svensson ha burit på i många år innan
han nu gick ul med den i media i mars
förra året.
Pelle Svensson: Han erkänner här i sitt
s k testamente att han beordrat mordet
på Olof Palme. Han talar om varför
han ville hämnas på samhället. Han
talr om vem den lejde mördaren är. Han
talar om var vapnet kommer från, han
talar om var vapnet är kastat osv. Allt
har gått till Palme-gruppen.
Borgnäs: Enligt Pelle Svensson skulle
bombmannen ha ritat ut var vapnet
kastades; det sade han i
TV-programmet Svar Direkt:
Svensson: Det är Tingström som har
ritat ut var vapnet är kastat, efter
berättelse från mördaren, och polisen
har en hyfsad chans att hitta det.
Borgnäs: Det här kunde ge intrycket att
bombmannen Lars Tingström hade
ritat någon slags skiss eller karta över
var vapnet kastats, men så var det inte.
När Pelle Svensson förhördes av
Palme-utredama sade han att det inte
fanns någon karta eller skiss:
Svensson: Ingen karta eller skiss...
Intervjuare: Men det står relaterat i flera
dagstidningar att det finns en klar
skiss...
Svensson: Det är spekulationer...
Intervjuare:... och att det är inritat var
det är dumpat i vattnet...
Svensson: Det är spekulationer.
Borgnäs: Det fanns ingen karta eller
skiss. Det som fanns var en
tidningsartikel där bombmannen strukit
under synpunkten att Klarabergsbron
kunde vara en logisk plats att kasta
vapnet ifrån.
Pelle Svenssons material i övrigt
bvestod väsentligen av korrespondens
mellan bombmannen och Christer
Pettersson och Pelle Svenssons egna
anteckningar från samtal med
bombmannen. Själva ”testamentet”
bestod av tio ark med rubriker skrivna
av Pelle Svensson själv och som
enligt honom skulle ha fyllts på med
innehåll av bombmannen, men det
3/98:7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
