Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
PALME-nytt
ointresse från Inga-Britt Ahlenius sida. Tvärtom. Hon är
en av få som intresserat sig för ettdera av de båda
mycket parallella ärendena, och hon är den garanterat
enda som intresserat sig för båda ärendena.
Men ingenting får komma ut. Så måste det vara.
Ingenting får komma ut. I stället måste
granskningskommissionen dröja och dröja, i stället måste
de hurtiga VM-arrangerande svenska poliserna presenteras
som globala förebilder, utan fläckar på sina själar
eller samveten.
Så ingenting har hänt. Granskningskommissionen sitter
sedan snart fyra år tillbaka på sina numera mycket väl
insuttna stolar, och ingenting har sipprat ut från
lokalen Drottninggatan 2, nästgranne till Göran Perssons
Rosenbad.
Denna kommission har, innanför sina bågnande pärmar,
informationer rörande nära tvåhundra polismäns
eventuella inblandning i Palme-mordet (!), men ingenting
av detta sensationella material har, såvitt känt,
vidarebefordrats till någon rättsvårdande myndighet.
Allt finns kvar, jungfruligt orört innanför pärmarna.
Våra massmedier är totalt ointresserade av vad som kan
tänkas föregå. Av kommissionens diarium för de senaste
tolv månaderna - som jag begärt ut - finns inget tecken
på att någon tidning eller något etermedium någonsin
tillskrivit kommissionen eller fått något svar eller
meddelande från kommissionen.
Och när kommer rapporten? Och vad kommer den att
innehålla? Hur många underhandskontakter har förekommit,
tvärs över Drottninggatan? Varför passade det inte att
rapportera före 1998 års val?
Är Inga-Britt Ahlenius en ensam valkyria som inte kan
stoppa en polismyndighets VM-planer utanför
instruktionen, som inte kan göra sin mening hörd inom en
statlig kommission?
Framtiden, nära eller fjärran, får utvisa. Skulle
Inga-Britt Ahlenius visa sig ha dragit in klorna måste
detta betecknas som en sensation. Ahlenius - och förstås
hela kommissionen - har tillgång till uppgifter
-redovisade i min senaste bok DOMINOEFFEKTEN - om
oidentifierade polisfordon i nära anslutning till
brottsplatsen, de vet att Lisbeth Palme redan sjutton
dagar efter mordet klart och utan minsta tvekan pekade
ut en helt
annan person än Christer Pettersson som
"mannen som sprang upp Tunnelgatan". Kan de bortse från
sådan information vid en kommande rapportering?
Inga-Britt Ahlenius skrev i februari 1996 till
Marjasin:
"I Palmeutredningen har framkommit utomordentligt
graverande omständigheter vad gäller ett antal polismäns
mer eller mindre nazistiska sympatier och aktiviteter.
Det är lika utomordentligt uppseendeväckande och
graverande att inte Palmeutredningen eller polisen i
största allmänhet gått till botten med dessa
företeelser" -
utomordentligt uppseendeväckande och graverande, visst!
Kan ett sådant omdöme sopas under mattan den dag domen
fälls?
Sven Anér
10/98:4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
