Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så lång tid. Och eftersom jag har
arbetat väldigt mycket med
fotokonfionUitioner i den
brottsbekämpning som jag har arbetat
med.
LB: O m det är så att Lisbeth Palme
misstar sig, om du tänker dig den
möjligheten, är det då så att
utredningen kan vara inne på helt fel
spår när det gäller Pettersson?
IK: Nej, jag kan inte se den
möjligheten.
LB: Men o m det är så?
IK: Ja ”om”, det ordet, accepterar man
det då ändrar man ju på
förutsättningarna helt och hållet.
LB: Svea hovrätt såg möjligheten att
Lisbeth Palme misstagit sig. I
november 1989 beslöt den att frikänna
Christer Pettersson. Alla ledamöterna
var eniga. Christer Pettersson var fri.
Men ändrades nu förutsättningarna
helt och hållet? Gick
spaningsledningen tillbaka till ruta ett,
prövade materialet förutsättningslöst
och sökte nya sätt att angripa
mordgåtan?
Nej. Så blev det inte.
...sådana fatala
missgrepp...
Alf Andersson: Men sen då? Sen gör då
myndigheterna sådana fatala missgrepp
att de här åklagarna, dom här
spaningsledama får sitta kvar och driva
utredningen! Dåliga förlorare - vi visste
ju att spaningsledningen bara trodde på
Christer Pettersson, och det andra, det
utreddes bara pliktskyldigast. Trots att
det fanns en uppsjö av spaningstips
som ingen trodde på.
LB: Efter frikännandet av Christer
Pettersson fortsatte alltså utredarna att
styras av teorin om den ensamme
galningen. Och den huvudmisstänkte
var också i fortsättningen Christer
Pettersson.
Men alla var inte övertygade.
Alf Andersson: Jag böljade på
femtitalet här i Stockholm, och efter
en sju åtta år på utryckningsbilar,
radiobilar, så kom jag till krim, 1967.
Och efter något år hamnade jag på
våldsroteln där det var frågan om grova
PALME-nytt
våldsbrott, väpnade rån, mord. Och där
jobbade jag till 1975 då jag gick över
till rikskriminalen.
riksmordkommissionen, som det helte.
Och sedan var jag kv ar på
rikskriminalen och jobbade med
kassaskåpsinbrott och väpnade rån och
personspaning. Del höll jag på med
tills statsminister Palme blev mördad,
och då fick jag ingå i mordutredningen.
Här har vi rikspolisstyrelsen med
rikskriminalens lokaler som jag satt
och jobbade i, tio år med
Palme-utredningen. Fram till april, 96.
AA: Det var lågt i tak, kan man säga,
för att vi skulle bara utföra de utdelade
spaningsuppdragen, och vi skulle inte
ha något eget tänkande och tyckande,
vi som var på golvet så att säga.
LB: Också när det gäller mordvapnet
har Palme-utredama styrts av tro
snarare än vetande och låtit
övertygelsen om Christer Petterssons
skuld bestämma vad som är så kallade
fakta.
Det har sagts alt mordvapnet måste
vara en Magnum-revolver kaliber .357.
Det är också sådana vapen som tagits
in för provskjutning och ansetts
intressanta för utredningen.
Men vapenexperter både i Sverige
och utomlands, bl a den här mannen,
vet att mordvapnet mycket väl kan ha
varit av helt annan kaliber.
Frank Nicolosi: Jag skjuter två skott!
LB: Frank Nicolosi är en erfaren expert
på vapen och ammunition vid New
York-polisen. När han får höra hur
kategoriska Palme-utredama varit om
mordvapnet gör han den här
provskjutningen för oss.
Kulan till höger, den
kopparmantlade, är av exakt samma
typ som den Olof Palme dödades med,
kaliber .357 Magnum.
Men Nicolosi sköt den inte med en
Magnum-revolver utan med en revolver
av kaliber .38.
LB: Den här .357-kulan avfyrades nu
från denna 38 Special-revolvern?
Frank Nicolosi: Det är riktigt.
LB: Går det att se att den avfyrades fiån
en 38 Special-revolver och inte från en
357?
FN: Nej, det går inte.
LB: Del går inte.
LB: För att kunna skjuta ut kulan ur
sin kaliber .38-rcvolver bytte Nicolosi
ut cylindern på vapnet mot en cylinder
från en kaliber .357-rcvolver som han
justerat för att passa.
Det finns flera andra metoder,
välkända för vapenkunniga, som också
gör det möjligt att skjuta en .357-kula
ur en .38-revolver. Och man kan inte
heller efteråt avgöra om kulan skjutits
ur en revolver av den ena eller andra
kalibern.
FN: Och jag säger alltså att det här är
antingen .38 Special eller .357
Magnum.
LB: Så det gäller alt leta efter båda
sorters vapen?
FN: Jag vill inte utesluta någotdera.
Absolut inte.
LB: Mordvapnet kan alltså antingen
vara en sådan här Magnum-revolver,
kaliber .357 eller en sådan här revolver,
kaliber .38 Special, vilken är ett lika
vanligt v apen i Sverige men som
Palme-utredama inte har letat efter.
Anders Lexne, vapenhandlare:
Möjligheten att det är en .38-revolver i
stället för en .357 Magnum-revolver,
dom är väldigt stora, visst. Men från
mitt perspektiv så syns man ha gränsat
av området för myckeL
LB: Det är fel att bara leta efter
,357:or?
AL: Ja, det tycker jag.
LB: Förklaringen till att
Palme-utredama gränsat av sökområdet och
låst sig vid teorin om en
Magnumrevolver lår vi från deras egen
vapenexpert, Sonny Björk vid
Stockholmspolisen
Sonny Björk: Jo, om man tittar på de
kriminella kretsarna och man utgår från
att det är såna, så det vi ser dagligdags
är det väldigt ovanligt att man pysslar
just med den här ändringen av vapen i
brottssammanhang. Det händer ibland,
men det är inte ofta.
LB: Men dom som sköt Palme, det
utgår du då från att det är de vanliga
kriminella kretsarna?
4/99:11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
