Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12/99:13
plus minus 10 cm, det kan alltså Vu.a ett avst-.id ända ned
till 10 cm. Då är han ju väldigt nära.
Kari Orinstad: -som jag sa så har man 5 cm att gå på, på
vardera sida. Han behöver inte träffa sömmen, det går bra
om han missar,’ och den långa vinkeln där, om han är, låt
oss säga, 20 cm bakom. En liten rörelse i sidled gör
ingenting och ganske stor rörelse i höjdled gör heller
ingenting.
Håkan Winberg: -Jag vill bara bekräfta att det är 20 cm man
antar plus, minus 10?
Sonny Björk: -Ja, precis.
Hans-Gunnar Axberger: -Det finns några uppgifter i något
material som jag fått ut från en krönikör som inte är
Palme-spanare och som är väldigt kategorisk. Han påstår att
man vet att Olof Palme led av en sjukdom, relativt
allvarlig. Det är ett mycket kategoriskt påstående som förvånar
mig. Har du någon aning om vad som kan ligga bakom det?
Kari Ormstad: -Ja, han vårdades för en lindrig men kronisk
njuråkomma. Han gick alltså privat hos någon nefrolog,
njurspecialist, men det var ingen åkomma som skulle göras
någonting åt. Det var en åkomma som man höll lite koll på
för att se, utvecklar den sig eller gör den det inte. Det
kan vara en allvarlig sjukdom om den blommar ut men om det
bara är sådär... Visserligen är det på gång men det händer
inte så mycket och njurarnas överkapacitet är ju också
minst 10 ggr det man behöver hos en frisk människa. Så han
var under kontroll för en kronisk njuråkomma, men det var
inte något som behandlades, men man hade inga planer på att
verkställa någon behandling och man väntade sig ingen
dramatisk hälsoeffekt av det heller men ville hålla ett öga
på det. Men det är icke något som syns.
Hans-Gunnar Axberger: -Har den åkomman något namn?
Kari Ormstad: -Någon form av "interstitiell nefrit", tror
jag. Tror jag, för den här doktorn som hade hand om honom
bad att få kopia av obduktionsprotokollet. Han ville
avsluta ärendet i sin akt. Det fick han inte, utan vi gav en
kopia av njurbeskrivningen och njurmikrot och tyckte att
det var det han hade bruk för och inget annat.
Tora Holst: -Och det syntes inte på njurarna alls?
Kari Orrostad: -Nej, du vet njurarna hos en man i hans ålder
ser inte ut som hos en 20-åring. Så det som sågs det var
lättare degenerativa förändringar. Och med den här
sjukdomen skulle det inte synas. Det är väldigt många sjukdomar
som har sina symptom och har sitt förlopp och kanske till
och med medför funktionskonsekvenser men som inte syns i
mikroskopet. Elektriska fel syns inte i mikroskopet och
biokemiska fel syns inte heller alltid i mikroskopet. Det
är cellstrukturen och vävnadsstrukturen sora-syns där.
Inflammationer syns, tumörer syns, ärrbildningar syns,
söndertrasningar syns men inte sådana subtila grejor. Eller
det kan maskeras av de normala åldersförändringarna,
Håkan Winberg: -Har du någon teori hur det startade, varför
han... har han besvär eftersom han går till läkaren och
blir undersökt och får veta det här?
Kari Ormstad: -Jag tror kanske att han gick på någon
hälsokontroll. Det är en del medelålders herrar som får för sig
att de skall gör det. Och ju högre uppsatt herrn i fråga är
så går man igenom hela testbatteriet. Vore det inte för att
han var den han var, eller han kanske yttrade önskemål om
att få en helcheck som det heter på norska, helkoll, så
skulle man kanske aldrig tagit det provet och fått den där
diagnosen. Den risken är det att gå på hälsokontroller, man
får diagnoser som man inte borde intressera sig för. Men
jag tror det var det. Jag har ingen uppgift om att han
skulle ha symptom eller varit oroad av någonting och därför
skulle ha besökt läkare.
Håkan Winberg: -Mén det visas i ett blodprov?
Kari Ormstad: -Ja, det syns i ett blodprov och i urinprov i
senare hand då. så tror jag nog att han hade aningen högt
blodtryck, det verkade ju så. När man såg honom i
talarstolen, hans sätt att röra sig, hans väsen samt detta lätt
förstorade hjärta med hög vänsterkaramardominans. Så det
stämmer.
Hans ölvebro: -Den här läkaren, jobbade han på Roslagstull?
Kari Ormstad: -Det gjorde han nog.
Hans ölvebro: -Jag tror att det här har ett samband med
någon infektionssjukdom som han har fått. Jag tror att det
var i Indien han hade fått någon form av...
Kari Ormstad: -Det kan hända att det har varit början på
det.
Hans ölvebro: -Inte malaria, men någonting...
Kari Ormstad: -Parasit-grej, ja.
Hans Ölvebro: -Någon parasit ja, som han hade fått i sig
och gick på behandling för. Ingenting som han led av men
behövde undersökning...
Kari Ormstad: -Det kan också vara början till att han fick
diagnosen då, att han gick på kontroll, det behöver inte ha
varit på hälsokontroll.
Hans ölvebro: -Det var inte den sista Indien-resan i
januari då, utan det här är tidigare. Jag tror till och med
att han låg intagen på Roslagstull under en period, men det
ligger ju flera år tillbaka...före 1986.
Kari Ormstad: -Det känner jag inte till.
Hans ölvebro: -Jag kan inte svara på det, men det ligger
liksom inte där i tiden för det är ju där vi har
koncentrerat oss, utan bara konstaterat då att han...
Kari Ormstad: -Det är en låggradig kroniskt njuråkomma som
inte påverkade hans liv och funktion.
Sigvard Marjasin: -Ja, tack ännu en gång. Skall vi göra så
att vi, hur dags var kaffet, var det 14.30? Vi lämnar ordet
till Sonny Björkl
PALME-nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
