Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
PALME-nytt
Brev till en chefredaktör
DN.
OBEROENDE LIBERAL
28.9.2000.
Anders Johnson - Jag tackar för ditt meddelande och avvaktar alltså ett fullständigare svar.
Jag översänder också ett recensionsexemplar av min senaste bok, PALME-nytt-BOKEN - Del 1 - Hela
årgången 1993. Jag sätter värde på en anmälan. Som jag ser det nu blir DN enda tidning som får ett
recensionsexemplar; låt mig strax förklara.
Den verksamhet i Palme-ärendet, numera också Estonia-ärendet, som jag bedrivit sedan 1986 har
självfallet varit kostsam, och jag skulle förvisso i dag ha haft en annan ekonomisk bakgrund om jag valt
sofflocket i stället för Haldan och numera ordbehandlaren.
Jag talade nyligen med en representant för den närmast undergrundsarbetande faktagruppen i
Estonia-saken, aldrig eller nästan aldrig kommenterad i svenska medier. Han sa:
- Hade vi haft pengar, hade vi haft anslag, skulle Estoniagåtan ha varit löst i dag, ja löst för länge sen.
En nära nog identisk situation råder förstås på Palmefältet. Jag har aldrig haft råd att anställa någon
medhjälpare. Jag hade kunnat liera mig med en betydligt layout- och datalomnigare person, men pengar i
den storleksordningen har jag inte kunnat lösgöra. Jag hade kunnat bygga upp ett internationellt kontaktnät,
jag hade kunnat bygga ut PALME-nytt till en veckotidning, till en tabloid, till ett organ med spännande
illustrationer och grafik.
Jag har förstås alltid arbetat hand i hand med övriga svenska medier, men det har varit en kall hand jag
mött. Mina uppgifter har nära nog aldrig kommenterats - eller dementerats. Dagens Nyheter har sålunda
aldrig vare sig prenumererat på PALME-nytt eller anmält något nummer av tidningen. I sak har egentligen
ingen enda av mina uppgifter eller utredningar satts i specificerat tvivelsmål; däremot har hela den
verksamhet som ju inte bara jag utan t ex bröderna Poutiainen och Gunnar Wall bedrivit fått utspelas i ett
tomrum, ett medialt, politiskt, kulturellt tomrum
Mediers behandling av våra böcker har varit något varierande. Poutiainens ”Inuti labyrinten” och Walls
”Mörkläggning” har blivit relativt högaktningsfullt bemötta, med lätta klappar på axeln men utan
tillstymmelse till uppföljning, medan kritiken mot mig skjutit in sig framför allt på ”Affären Chamonix” och
”Affären Borlänge”, där mina klart belagda påpekanden om Lidboms resp Holmérs inblandning i
händelserna kring mordet på Olof Palme avfärdats som illasinnat tal från min sida; min sakliga redovisning
har sopats bort med ett snabbt svep med kvasten.
I dag har jag ingen som helst anledning att korrigera en enda av mina i de båda böckerna framlagda
uppgifter, och mina båda huvudpersoner, Lidbom och Holmér, har aldrig gjort minsta försök att på någon
enda punkt leda i bevis att jag skulle ha haft fel. Förtalsrättegångar hade självfallet kunnat rensa luften, men
ingen av de båda protagonisterna har velat möta mig vid skranket.
När jag de senaste månaderna upprättat det mycket omfattande sak- och personregister som du finner i
PALME-nytt-BOKEN har jag varit speciellt observant på eventuella felaktigheter som möjligen bort rättas
till i ett post scriptum och på eventuella tillkommande händelser som kunnat leda till att mina presentationer
känts överspelade. Jag har hittills (jag är i registerarbetet inne på år 1998) inte sett någon anledning att
författa ett dylikt post scriptum. Palmeutredningen, polisens och åklagarnas utredning, är nära nog totalt
statisk. Misstag, oegentligheter, rena förfalskningar, som i hundratal påvisats av bröderna Poutiainen, Wall
och mig själv, har aldrig lett till annat än möjligen korta skriftväxlingar med rikskriminalen eller RÅ, med
JO eller JK, med de tre (eller säg kanske fem) kommissionerna under i vaije fall fem olika ordförande, med
medier och deras chefredaktörer och journalister, varefter diskussionen, den praktiskt taget obefintliga, har
fatt utgöra svaret på de många frågorna; i samma ögonblick jag släppt ett ärende har detta ärende varit kallt,
stendött, förvisat till mina egna mångkolorerade pärmar och egentligen inte förefintliga någon annanstans.
Just detta sista, Anders Johnson:”ingen annanstans” har varit den ständiga sporren, det ständiga
incitamentet i mitt arbete med böckerna - som startade redan 1987-88 - och med PALME-nytt, som nu alltså
upplever sin åttonde årgång, vid god vigör. Allt detta materiel, har jag ständigt sagt mig, måste
transsubstantieras till dokumentation, måste ges åtkomlighet, och det är inte minst mot den bakgrunden som
PALME-nytt tillkommit och fortlever - och som tanken väckts att presentera alla de åtta årgångarna - och
kanske det blir flera? - i lättillgänglig, samlad form.
För någon gång, kanske förr än vi i dag anar, måste förstås den sanna, konkreta, aldrig väjande
forskningen sätta in kring detta statsministermord - och då svepa med sig även Estoniatragedin.
PALME-nytt finns i dag hos de sju universitetsbiblioteken, men är där inte direkt lättåtkomlig. Nu hamnar tidningen
som bok på dessa bibliotek, genast lättare å prendre. Och även de nedsvultna kommunbiblioteken har böljat
12/00:4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
