- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
15

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

15

PALME-nytt strävar envist och envetet efter detta genomslag och
har sannerligen inte gett upp hoppet om att detta en dag ska
komma. Även om det inte sker genom att rikskriminalen reser
till Turkiet och träffar Öcalan i sin jakt på en Palmemördare.
Detta är vad som skett just när detta skrivs; ett makabert
inslags i låtsasjakten på en gärningsman.

Politiskt högexplosiva var två debatter som

PALME-nytt i största ensamhet drev under 1997. Politiska
toppfigurer med gammal säker nazism i bagaget; nej, det fick
PALME-nytt bevaka på alldeles egen hand, skulle det visa sig.

Det var inga obetydliga herrar PALME-nytt plockade fram i
dagsljuset: DNs förre chefredaktör Sven-Erik Larsson och en av
de många Palmekommissionernas ordförande, självaste Ragnar
Edenman. Flitiga i sin ungdom - och absolut inte den grönaste!

- som medarbetare i den bruna pressen och som villiga
demonstranter på gator och torg.

Det blev en kuslig upplevelse att se att inget svenskt
medium tyckte att saken var värd att uppmärksamma. Kunde inte
det förhållandet att en f d nazist granskade nazistiska
polisers aktiviteter inom en mordutredning vara av intresse?
Tydligen inte. Och jag kunde än en gång konstatera att de
allra allvarligaste anklagelserna mot de allra högsta
befattningshavarna är de som omedelbart gallras bort av
finkänsliga chefredaktörer. Till förmån för de mellanstora
försyndelserna som får bilda den journalistiska rättrådighetens
alibi. En press som gör halt just när det börjar brännas är
egentligen farligare än ingen press alls. Diktaturernas
undersåtar har alltid vetat att makten ljuger, medan vi t ex i
Sverige väl någon gång har litat på medier som "den tredje
statsmakten", den slitnaste av alla osanna klichéer.

Och Lidbom tas fram till vädring!

PALME-nytt har aldrig släppt Carl Lidbom - och ska jag berätta
varför? Jo: trots mina och PALME-nytts aldrig avbrutna - och
möjligen äreröriga, vad vet jag - attacker mot Lidbom har
varken han själv eller någon av hans höga supportrar någonsin
övervägt att dra mig inför skranket: detta är den mest
infernaliska censuren. Publicistiska anklagelser, väl
underbyggda i bok- och tidningsform, noteras aldrig i ädlare
medier, och därmed har saken aldrig förevarit, samtidigt som
kritikern, om än outsagt, placeras i narrflocken. Och i och med
att beskyllningar av detta slag, som Lidboms hopljugna resa med
Mitterrand-planet till Chamonix, aldrig tas på allvar, aldrig
bemöts, permanentas den attackerades oskuld: ä, det är vad Anér
alltid kommer farande med! Den upprepade anklagelsen tycks döda
sig själv i rätt shaveriets ormgrop. Kommer han igen med nya

5/01:15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free