- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
8

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

Grannens broder B enke bankar energiskt på någon envis bit av

Brunos röda traktor, solen skiner över Hjelmbergstorpet och det nödvändiga regnet
dröjer, katten Pia är åter efter en dygnsutflykt hon inte tänker precisera, Lenas kusin
ringer och förtäljer om livet, och själv har jag fått en kopp skånskt Zoéga med några
skorpor till, varför världen bräker sin idyll. Eller borde bräka.

Jag märker att de stora mörka ting jag valt att granska breder ut sig som lika många
mörka moln över mitt sinne. Rätt vad det är brukar molnen vara bortblåsta så att jag kan
bräka mig in i den blågula idyllen, men ibland är det svårt. Känns det svårt.

Är det rimligt att låta ett par tre svarta företeelser förmörka hela min syn? Kvar finns
väl ändå, i detta Sverige och i denna värld, tillräckligt mycket av sanning, heder, empati
- eller? (Det ska heta så i dag: eller? Mina barnbarn säger så: eller?).

Tillräckligt mycket av sanning, heder, empati? Lite småttsmått, här och där? Skänk en
slant till frälsningsarmén. (Vilket jag gör.)

Jag har i mitt arbete med mina böcker och med PALME-nytt ett antal stödpersoner som
ger mig råd samt råg i ryggen. De är oavlönade och outtröttliga, och de håller oftast
med mig i mina tankar kring onda ting. Vilka de är? Ja, jag skulle väl kunna presentera
dem, lätt förklädda:

o En man från mellersta Norrland, skriv- och talkunnig med ett lärarförflutet och en
journalistisk nutid. Vi kan kalla honom Jocke; det var Jocke som ledde PALME-nytt in
på Estoniaspåret; han har vänner som drabbats.

o En herre från mellersta Gärdet i Stockholm, finns ungefär i min egen
yrkeskategori. Entusiastisk skeptiker, sålunda en angenäm sorts människa. Har sett det
mesta, har känt världens store på pulsen (”men det må du ikke skrive, sa Willy Brandt”)
och funnit dem skröpliga, med hedern flagnande.

o En man från det småländska höglandet: filolog, med tredskande barn i skolbänkarna
att leda in på livets väg. De praktiska idéernas man; uträttar saker.

o Ett par jurister som får stå på andra sidan staketet när Göran Persson håller
toppmöte; det är för övrigt rätt sällan de släpps innanför detta staket, ens symboliskt.
Applicerar paragrafer på Rosenbads vacklande verklighet och får det inte att stämma.

o En kvinna neråt Boren, Roxen och Glan, mest Boren. Luttrad i sitt journalistiska
yrke. Har också sett det mesta, bland annat till sin förvåning Jan Guillou som sin - och
min - publicistklubbsordförande.

o En riksdagsman, utåt högerkanten fast inte. Försöker intressera medier och
Helgeandsholmen för Estonias irrfärder men får axelryckningar till svar.

o En skeppsbyggare som från en stabil yrkesposition efterlyser aktion och handling
kring detta mystiskt sjunkna skepp. När han uttalar sig bevakas han av ”Casey”.

o En man från näringslivet, energiskt parallellsökande i Estonias kölvatten. Har
papperen, letar i papperen, finner i papperen, häpnar över papperen.

o En valkyria nedåt Brandenburg, den mest energiska av alla, försätter berg.

Anhållen av Mona Sahlin, men rollerna kan ju vändas. ”Mein lieber Sven” faxar hon till
mig och får ”Liebe J” tillbaka. Forskar i Tallinn och Tartu och Pärnu, dit svenska
nyhetschefer inte skickar sitt folk.

Det blir många, märker jag. Vi fortsätter.

o En kollega som cyklar både på ön och på fastlandet. Finns i de flesta av de yrken
där även jag har funnits. Hon skriver insändare - och får in dem. Ungdomlig entusiast;
det är angenämt folk!

6/01:8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free