Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
PALME-nytt
Det virvlar en dödens matematik kring brygga och maskin på
Estonia, men det är tyst om dödens facit. Hör på här: siffrorna har hittills varit
massmedialt hemliga: På kommandobryggan fanns åtta befäl, då är telegrafisten och
skeppsläkaren inräknade. I maskin fanns fem befäl, och vidare medföljde Estonias
alternerande kapten, för att avlägga ett prov påföljande morgon, i Stockholms skärgård.
Det blir fjorton man.
Av dessa fjorton har, enligt finländsk polisstatistik, tolv förklarats omkomna/saknade
medan två, andre- och tredjemaskinisterna, överlevde.
Hela bryggan utraderad, tre maskinister borta. Detta kan synas vara en kall och
korrekt dödsstatistik. Kall är den förvisso - men är den korrekt? Denna fråga, som
egentligen aldrig ställts av svenska medier, måste få ställas sedan jag numera funnit att
fyra av de tolv som oficiellt förklarats omkomna i ett flertal officiella listor och enligt
andra officiella uppgifter i själva verket blivit räddade - för att sedan försvinna!
De fyra är: fjärde styrman Kaimar Kikas, skeppsläkaren Viktor Bogdanov,
maskinchefen Lembit Leiger och den alternerande Estonia-kaptenen Avo Piht.
Jag läser i fjorton listor, från så tidigt som tolv timmar efter katastrofen och vidare
genom den första katastrofveckan: Kikas, Bogdanov, Leiger och Piht. Informationen
kommer från den statliga estniska kriskommissionen, från svenska ambassaden i Tallinn,
från en polisrapportering från Åbo, från den finska ambassaden i Tallinn, från den
svenska rikskriminalen, från Estline, från en officiell presskonferens den 15 oktober i
Helsingfors, från den officiella estniska nyhetsbyrån Baltic News Service, från
Tallinnsändaren Radio Kuku: Kikas, Bogdanov, Leiger och Piht - räddade men därefter
obegripligt försvunna!
Myndigheter och medier i Sverige, Finland och Estland vägrar att publicera dessa
uppgifter, vägrar att ta i dem. Jag överlämnar en förteckning över de fjorton listorna,
och jag överlämnar själva listorna, etthundra sidor, till myndigheter och till bl a TT,
men ingenting händer, papperen hamnar på innersta hyllan. Sedan ansvarig läkare på
Åbo universitetscentralsjukhus den första augusti nu i sommar lovat ta emot Avo Pihts
hustru och mig för att berätta om Piht togs in på sjukhuset efter katastrofen - som så
många uppgifter säger - blir hans svar till oss som for till Åbo från Kapellskär och
Tallinn: Jag kan ingenting säga...
I Sverige har Estoniaansvariga Mona Sahlin skyfflat över hela Estoniaärendet till det
svenska psykförsvarets folk, trimmade att tiga. I dag säger Mona Sahlin ingenting och
psykförsvaret vet ingenting. Varför över huvud taget koppla in detta psykförsvar som
enligt Nationalencyklopedin är till för att ’’upprätthålla och stärka befolkningens
försvarsvilja under krig”. Är Sverige i krig? Eller är lögnerna kring Estonia, från före,
under och efter förlisningen, så kalla, så svarta att Rosenbad måste leka krig för att
kunna låsa sanningen inne?
Sven Anér
Klarspråk fick det här inlägget, men jag har ingenting hört från deras Malmöredaktion.
Ibland släpper Klarspråk loss Palme- och Estoniatext - men också bara ibland. Min egen älsklingstanke är
ju den här: att något medium, utöver PALME-nytt, bestämde sig för att fortlöpande bevaka Estoniaärendet,
att släppa in debattörer, att forska, forska, forska... Men den tanken omfattas tydligen inte av många i
dagens Sverige.
Jag fick just ett samtal från Cardiff i det fjärran Wales: en svensk forskare som önskade samtliga åtta delar
av PALME-nytt-boken. ”Det här är ju forskning kring mordet på en statsminister som forskare inte kan
vara utan”, sa Wales-mannen. Visst, forskning. Ibland undrar jag hur det gått om jag haft exempelvis enfd
dr att sätta på visitkortet? Ä, dom hade känt igen mig på raggen. SA.
8/01:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
