- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
11

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

höjdare som möts. livvakter i bakgrunden; endast slängkapporna saknas. Det bör noteras
att detta sker nära ett halvår innan den svenska allmänheten får minsta vink om vad den
så kallade Ebbe Carlsson-affären skulle komma att innebära.

Nu börjar det dra ihop sig, och den centrala frågan blir:

Berättade Holmér, under detta omfattande pendlande i och runt
Stockholm, för Ingvar Carlsson att Säpo, kort tid innan Palme blev skjuten,
fått information som tydde på att PKK tänkte mörda någon?

Och var det faktiskt så att Holmér, under en körning med Warmland som chaufför,
glädjestrålande hade berättat att

”statsministern gick i taket, det här kan vi gå hur långt som helst med”?

Gunnar Wall sammanfattar förtjänstfullt, på sidan 424, denna story, som i förlängningen
skulle tvinga Ingvar Carlsson att åberopa hela sin statsministerprestige, inför KU och
inför en allt närgångnare medieuppvaktning. Problemet är klassiskt: bör vi lita på den
höge politikern, som har allt att vinna på att en sanning fördöljs, eller på den enkle
arbetaren i vingården, som rimligen inte har något att vinna på att lägga fram sin
berättelse; allt att förlora, snarare? Gunnar Wall:

–-i KU är nämligen Warmland helt entydig på den viktiga punkten i

sammanhanget: att Lidbom och Ingvar Carlsson hade talats vid om säpo och
PKK när de träffades under tisdagen. Den förre livvakten säger till och
med att det sena kvällsmötet med Barrling /stöttare av Holmér i
PKK-ärendet/ kom till stånd därför att "statsministern ville att Lidbom
skulle få det här tipset bekräftat".

Alternativen är då följande: antingen skulle Ingvar Carlsson ha "gått
i taket" redan på tisdagseftermiddagen sedan han fått höra av Lidbom om
hur ledningen på säpo struntat i mordhot från PKK. Eller också hade han
tagit del av dessa upplysningar lite mer avvaktande - och så väntade sig
Holmér att han "skulle gå i taket" när han fick del av den detaljerade

version som Barrling presenterat för Lidbom. ––––-

Hur kontroversiellt är då Warmlands vittnesmål? Svar: mycket. När han
kom med sina uppgifter till smugglingsåklagare, massmedia och KU hade
Rosenbad redan officiellt bundit upp sig för en helt annan version. I
regeringens vitbok om Ebbe Carlssonaffären hävdas bestämt att Ingvar
Carlsson inte blev informerad om vare sig Ebbes engagemang i
mordutredningen eller säpos misstänkta försummelser förrän den 28 mars
1988, alltså nästan fyra månader efter det datum som Warmland talat om.

Så långt i mitt citat från Gunnar Wall. Och det vill svida i gamla nervbanor när jag nu,
så långt efteråt, sätter strålkastarljus på affären Warmland-Carlsson. Naturligtvis blev
affären begravd, med KU som officiant. Naturligtvis hördes varken Warmland eller
Carlsson under ed utan underkastades endast det till intet förpliktande gubbe i
soffapratet vid KU:s långbord. Förmodligen ansågs det lämpligt att Warmland ljög, något
som för hans del dock ej medförde några som helst repressalier, medan Ingvar Carlsson
lämnade KU och Anders Björck lika vit eller gråmelerad som när han inträdde i salen
-med en viss aggressiv pompa, erinrar jag mig från de där dagarna, den spända falsetten
darrade i upprördhet.

Nu vill Bo Södersten inte ha Ingvar Carlsson som Aveny- och Vasaplatsutredare; jag
delar den uppfattningen. Om Warmlandaffären underkastats professionell juridik hade
Carlsson - och hans namne - inte sluppit undan. I stället har Ingvar blivit grå eminens
med samma artificiella hederlighetsgloria som i efterhand brukar bekransa de stora
myglarna:

Chirac, Sharon, Nixon, Clinton, Kissinger. Fast sanningen är förstås töjbar. SA.

8/01:11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free