- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
6

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nicke Sjödin från Sollefteå, som är Ådalens och Svedalas samvete, presenterar
Gösta Söderström, känd för PALME-nytts läsare, som den hedersman han är - som både
Nicke och Gösta är, för resten. Göstas tunga sanningar har en genomslagskraft som i
längden får effekt. SA.

6

PALME-nytt

’l/q-ov

t r,r\Vrt«M
T 2001 •

• fTT4 A TM/* MTMCT T’

TIDNINGEN ANGERMANLAND

...Gösta Söderström, så undrar jag om ni vet
vem han är. Det vet ni antagligen inta för den
mannen tillhör de ihjältignas skara, fast haii
borde höras överallt. Faktum är att han har inte
blivit förhörd alls - inte av mig, knappast av
dig och alls inte av alla myndigheter och
kommissioner som verkligen borde höra honom.

Gösta Söder- —

ström är den =

poliskommissa- =
rie som var ; =

först på mord- ’ E

platsen när för- E
re statsministern Olof Palme E

miste livet. Han och hans chauf- E
för kom av en händelse förbi - EE
även en stad som Stockholm be- E
höver ordningsmakt som åker —

runt en fredagskväll. Sen kom ~

ditkoimenderad polis i andra —

bilar. Men det är en annan sak. E
Nu hör jag för mitt inre öra —

kören av vänner av ordning och —
fältropen från "Ska-vi-då-inte- E

lita-på-våra-myndigheter’’-fol- ”

ket brista ut med ungefär en —

mun:”Jaha, nu har även Tid- =

ningen Ångermanland upplåtit =

sina spalter åt en rättshaverisf’. | =
Dä vili jag meddela att jag är jä- j E
drar i min lilla hjäma ingen så- : =
dan haverist. Det är bara det att ’ E
jag har träffat Gösta Söder- | =
ström, och talat med honom i ! E
flera minuter. Och jag har banne E
mig ingen anledning att tro att E

han ska slå i en pensionär
uppi-från Röån en massa lögner. Var- E

för skulle han göra det? E

Han ia Föt all dcl också E

pensionär numera - det blir vi —

alla om vt tär leva - men en
kristallklar, lugn och trygg och
storvuxen person, en som utan
åthävor bara berättat vad han
upplevt, en polisman av den där
sorten vid vars hand jag tryggt
skulle promenera genom vilket
G8-mötesdemonstrationståg
som helst.

Jag vill bara berätta vad han
berättade. ”Jodå, vi var ute på
en s k raggarrunda, och plötsligt
befann vi oss vid mordplatsen
och jag blev ju då automatiskt
insatsledare med ansvar för allt,
bedömningar, spaningsinsatser
och liknande. På
ledningscentralen hade jag en del
synpunkter, bl a^tå ^tidsangivelser. och
ville naturligtvis komma med i
utredningen, men då fick jag
beskedet ,G!öm, detGösta,. Där
var jag uppenbarligen inte
önskvärd.

Jodå, jag har talat med Hans
Holmérs chaufför och han
berättade att han tillsammans med
Hoimér och eventuellt nån
ambassadör befann sig i Stockholm
sju minuter efter mordet.
Ty-värr är denne chaufför numera
avliden - anträffades död i sin
bostad - så det är svårt att höra
honom. Men jag lever ju - än så
länge - men jag har aldrig blivit

hörd av någon kommission eller
någon myndighet. Jo, för resten,
jag blev uppringd av en polis
som ville veta vilken tid jag
kom till mordplatsen. Men det
är allt.

Jag har lämnat in flera
JO-an-mälningar beträffande
förhållanden som jag ansett vara
minst sagt anmärkningsvärda i
sammanhanget men på samtliga
har jag fått svaret: Föranleder
ingen åtgärd. Allt annat jag bett
att få veta har förklarats
hemligstämplat. Så du må no att det är
en ganska gedigen dynghög
man klampar omkring i.”

Denne man har alltså aldrig
blivit förhörd av polisen -
bortsett från det där telefonsamtalet
då - eller någon annan. Den man
som var insatsledare och först
vid platsen för brottet. Är det
inte flera än jag som häpnar ocn
undrar?

Natuilictvis kan han denna
augustisöndag ha stått i solen på
den där gårdsplanen utanför
Uppsala och blåljugit för mig,
men varför i Herrans namn
skulle han göra det? Om jag
varit en berömd filmregissör eller
romanförfattare, då kanske han
hade bespetsat sig på en
huvudroll. Om han varit ung och i
karriären och velat bli nåt ståtligt
inom kåren och trott att jag var
justitieminister, då hade jag
kunnat förstå eventuella
tillspetsningar. Nej, han visste inte
ens att jag skriver såna här smi.
krönikor då och då, annars
kunde man kanske ha trott att han
var ute efter ett kändisreportage.

Vi var två helt vanliga
pensionärer under en vanlig svens’
blå augustihimmel utan andra
ambitioner än att kallprata en
stund. Jag tror att vi kom in på
ämnet när jag råkade nämna att
vår hund så när hamnat under
tåget för en tid sen och därefter
via risker i tillvaron - i
Stockholm händer det ju att till och
med krigsmaterielinspektorer
blir överkörda i tunnelbanan
-så kom jag att nämna nåt om
ond, bråd död, och...ja, så var vi
där då.

Hade jag nåt att säga till om
skulle jag säga till dem som
makten haver: Förhör karl n!

Sånt här kan han ju inte få
berätta bara för mig. n^J

c/ct

-i/ o



7

9/01:6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free