- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
24

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mordet en hearing, där suspekta enskilda utredare
placerades på golvet, medan hrr Ölvebro och
radions egen mycket samsjungne Jan Mosander
fick sitta på praktikabel, dvs estrad med utblick
över folket. Makt och media i mjuk förening,
kontra några envist vetgiriga.

Till nioårsminnet satt Hans Ölvebro hos TV 3 och
berättade tillsammans med den av rikspolisstyrelsen
avlönade Leif GW Persson - som opartisk
ordförande! - wie es eigentlich gewesen. Och så
vidare. Sanningen har sällan fått skymta, sanningen
kring Sveriges svartaste mord. Makt och myndighet
har ljugit och förtigit, medan media - praktiskt taget
alla media, utan undantag, upp på den senaste
kamsellen - jollrat med om Christer Pettersson,
syndabocken som ska rädda vår svenska
demokrati, vår obefläckade demokrati.

Det otäcka, bävande vetandet...

Jag lyssnar på kulturprogram. Inte ofta, men dock
tämligen flitigt. Och mot bakgrunden av det otäcka,
bävande vetande som jag skaffat mig, ur offentliga
källor och enligt normala journalistiska metoder,
vill själva ordet kultur fastna mig i halsen. I botten
för kultur måste väl ändå ligga sanning, någon form
av sanning. Inte den absoluta sanning som
knappast finns, men det arbetsexemplar av sanning
som alstras av en öppen, hederlig debatt.

De debattexempel jag just gett markerar
motsatsen: lögner, yvigt mästrande tal på falska
premisser. Varför har inte någon enda yttring av
svensk kultur kunnat ge oss ett tips om sanningar
kring de stora frågorna? Sannerligen inte bara
Palmemordet - här finns Estonia, ubåtar, men den
publicistiska bevakningen har alltid stått i omvänd
proportion till nyhetens inneboende svärta. Visst,
det har skrivits om Palme, Estonia och ubåtar.
Spaltkilometer. Men bara så länge chefredaktörer
och deras journalister ansett sig utföra en god
gärning i statsnyttans intresse. Palmemordet var bra
så länge Christer fanns, Estonia så länge de mörka
frågorna inte fick skymta, ubåtarna så länge det
pangades mot dunkla mål utanför Sundsvall och i
Hårsfjärden.

Men då sanningen visar sig vara den motsatta,
eller i vaije fall kan misstänkas vara den motsatta,
får de samlade massmedia en atlantångares
bromssträcka, och det blir omöjligt att gira.

Sanning? Har jag talat sanning i detta inlägg? Vet
jag att Säpo hade rätt då de på grundval av 1200
tips drog upp konturen av fyra Palme-gämingsmän
i maskopi? Vet jag det? Nej, det kan ju sägas. Men
jag vet att ingen har gjort minsta försök att ställa
Säpo mot väggen, i form av debatt eller
kontraundersökning. Där står det: debatten blir
sanningens närmevärde.

För framtiden då? Jag önskar, i de tre
nyssnämnda stora svarta samhällsfrågorna, en
debatt som mynnar ut i en redovisning som vi
skulle kunna lita på - men vem författar den
redovisningen? Och jag önskar en debatt i sak kring
stora, viktiga ting. En debatt som skulle kunna

förlösa. Till dess - ja, jag känner att jag blir
orättvis. Men till dess kan jag inte mobilisera det
rätta intresset, det rätta engagemanget för de glimtar
och blixtar av kultur som når mina nät- och
trumhinnor. Jag kan avstå från inte bara för mig
okända Hollywoodstjämors maritala bekymmer,
jag ser mycket, även i de tyngre texterna, som de
invigdas efemära snack i elfenbenstorn.

Är det då inte farligt att dra allt över en ilsken
kam, bara för att samhället kanske missat några
gånger? Några allvarliga gånger, men ändå?

Jo, det kanske är farligt. Det kanske är något
farligt som händer med vårt samhälle, vårt blågula
Svedalas samhälle.

Sven Anér
*********

Ja, där slutar detta 24-sidiga nummer 12

av PALME-nytt, mellan Mårten Gås och Lucia.
Strax före jul ska vi försöka återkomma, då i något
slankare format.

Det kändes viktigt, den här gången, att så utförligt
som möjligt rapportera från PALME-nytts numera
trefaldiga front: Palmemord, Estonia, ubåtar. När
inget svar ges på breven betyder detta att inga svar
inkommit; Rosenbad och likasinnade är klena
brevskrivare.

När Säpo berättar att mördarna är minst fyra i
maskopi anhåller RÅ den enslige Christer
Pettersson: detta är otrolig, svart fars.

Och när upprepade erbjudanden om rysk hjälp till
de instängda inuti Estonia inströmmar från ryska
vederbörande på högsta nivå bekvämar sig
Rosenbad inte ens med att svara: otrolig, svart fars.

I det avslutande inlägget - som alltså erbjudits
ljudradions Obs/Kulturkvarten - har jag i bittert
beska ord försökt sammanfatta min - ja, OK då
-min livsfilosofi. Till den verkan inlägget hava kan
-nu når det i vaije fall min duktiga och tänkande och
alltid inspirerande läsekrets:

- Sven, har du sett Helsingborgs Dagblad? Jag
skickar dig klippen!

- Sven, vet du hur många som faktiskt föll över
bord från Estonia? Inte? Undersök!

Och från någonstans uppe i den frusna Ådalen
kommer ett fax med meddelandet att jag skriver så
pedagogiskt - tack, precis det som känns varmt att
höra! Och hör av er till rikskrim, se sidan
9! Gör det!

PS: Till några av er, inte många, kommer ett
inbetalningskort som påminnelse: hinner du betala
före jul vore det fint! Och PALME-nytt-boken
finns åter komplett, hela serien eller enstaka
nummer - hör av er! Er tillgivne redaktör SA.

*********

PALME-nytt - det som inte står i tidningen!
Redaktör och ansvarig utgivare: Sven Anér, 740 10
Almunge. 4 nr 150:-. Telefon: 0174-500 66,
018-15 12 79. Fax 0174-501 05.

12/01:24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free