Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konsten att ”Hänga på”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redd på att det värsta kan inträffa, vilket ögonblick
som helst. Då den första blindvagnen stannar rakt
framför mig och jag hoppar upp på den, anstränger
jag mina synnerver till det yttersta för att se, om
bromsaren står på plattformen. Jag kan inte se något, men
jag vet ju inte, om han inte möjligtvis ändå står där
med bländad lykta och i samma ögonblick som jag
hoppar upp på fotsteget slår mig i huvudet med den.
Jag känner till det där — jadå! Jag har fått en sådan
lykta i huvudet både två och tre gånger.
Men nej, den första blindvagnen är tom. Tåget
sätter fart. Nu är jag i alla fall säker till nästa station.
Men är jag verkligen det? Jag känner att tåget saktar
farten. I samma ögonblick är jag idel
uppmärksamhet. De har något för sig, som kommer att vålla mig
förtret, och jag vet inte vad det är. Jag försöker hålla
utkik åt bägge sidor på en gång, och jag glömmer
heller inte att hålla ett öga på tendern framför mig.
Från alla dessa håll kan angreppet komma.
Åh, där har vi det! Bromsaren har startat på
lokomotivet. Det blir först klart för mig i samma
ögonblick som han sätter fötterna på det högra fotsteget
på blindvagnen. Som en blixt är jag nere på vänstra
sidan och springer förbi lokomotivet. Jag försvinner
i mörkret. Situationen är densamma som den har varit
ända sedan tåget lämnade Ottawa. Jag befinner mig
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
