Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konsten att ”Hänga på”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför, och tåget måste passera förbi mig, om det
skall köra vidare. Jag har lika stora chanser som
förut att äntra det.
Jag passar på mycket noga. Jag ser en lykta flytta
sig i riktning mot lokomotivet och ser den inte flytta
sig igen. Den måste således vara kvar på lokomotivet,
och det är rimligt att anta att det finns en bromsare
i förbindelse med handtaget på lyktan. Den brömsaren
måste vara en slö karl, ty annars skulle han ha släckt
sin lykta, då han gick föröver, i stället för att skärma
av den med handen. Tåget ökar farten. Den första
blindvagnen är tom, och jag når den. Som förut
saktar tåget farten, bromsaren från lokomotivet äntrar
blindvagnen från ena sidan och jag smiter ned från
den andra och springer föröver.
Medan jag står där i mörkret och väntar, känner
jag mig genombävad av en outsäglig stolthet. Det
genomgående tåget har stannat två gånger för min
skull — och jag som endats är en fattig, åthutad
landstrykare! Jag ensam har två gånger stoppat det
genomgående tåget med dess många passagerare och vagnar,
dess regeringspost och dess tvåtusen hästkrafter, som
stretar och pustar i lokomotivet. Och jag väger endast
hundrasextio pund och har inte fem cent i min ficka!
Åter ser jag lyktan bli flyttad över till lokomotivet.
Men denna gången göres det på ett iögonfallande sätt.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
