Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Professionella och amatörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade i sin vård. Ägaren av den båten var en vän till
mig vid namn Dinny McCrea. Den hade blivit stulen
och lämnad vid Port Costa av Whisky-Bob, också en
vän till mig. (Stackars Whisky-Bob! Det var inte
längre sedan än förra vintern, som hans lik blev
funnet vid kusten, genomborrat av många kulor — och
ingen visste, vem som hade gjort det.) Jag hade för
en tid sedan kommit tillbaka från ett ställe uppåt
floden och hade underrättat Dinny McCrea om, var hans
båt befann sig, och Dinny McCrea hade genast bjudit
mig tio dollars, om jag ville hämta den ned till
Oak-land för honom.
Jag hade ingenting alls att ta mig för. Jag satt nere
vid dockan och pratade om saken med Grek-Nicky,
också en arbetslös ostronrövare. — Låt oss ge oss av,
sade jag, och Nicky var redo. Han var alldeles pank.
Jag ägde femtio cent och en liten joll. De förstnämnda
omsatte jag och transporterade ombord på den
sistnämnda i form av skorpor, en burk corned beef och ett
glas fransk senap till tio cent. (Vi var mycket glada
för fransk senap den tiden.) Sent på eftermiddagen
hissade vi vårt lilla sprisegel och startade. Vi seglade
hela natten, och nästa morgon kom vi, i det härligaste
begynnande högvatten och med frisk, akterlig vind,
seglande uppför Carquinez Straits till Port Costa. Där
låg den stulna båten, inte tjugofem fot från kajen. Vi
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
