Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Professionella och amatörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männen på det utanför Montreal... inte ett ord
engelska förstår de ... och om man säger: Mongee, ma*
dame, no spika da french, och gnider sig på magen
och ser hungrig ut, så får man kanske en skiva ost
och en torr brödkant.
Jag fortsatte att ligga där i sanden och höra på
dem. I jämförelse med dessa vandrares äventyr tog
sig mitt ostronrövarliv helt fattigt ut. Det var en ny
värld som öppnade sig för mig för varje ord de sade,
och alltsamman var blott en omskrivning för det enda
ordet "äventyr". Nåväl, jag ville också vara med i
denna värld. Jag gjorde tysta jämförelser mellan mig
och de andra. Jag var lika stark som någon av dem,
lika rask, lika modig, och mitt förstånd var lika gott
som deras.
Då vi var färdiga med att simma, hade mörkret
fallit på, och de tog på sig sina kläder och gick upp
i staden. Jag följde med. Pojkarna började tigga
pengar på huvudgatan — "huvudstråket", som de
kallade den. Jag har aldrig försökt att tigga, och det
var vad jag hade svårast att vara med på, den första
tiden, sedan jag hade inträtt i vagabondernas här.
Jag hade rätt löjliga föreställningar om att tigga.
Hitintills hade jag haft den filosofin, att det var finare
att stjäla än att tigga och att rövarliv var ännu bättre,
därför att både risken och straffet var proportionsvis
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
