Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Professionella och amatörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kineser, och i hälarna på dem kom där ett halvt tjog
män och unga pojkar. Jag satte av till nästa hörn,
for med ett språng över gatan och vek om nästa hörn
igen. Jag sade till mig själv, att jag nu måste ha
sprungit honom trött, och började promenera helt
lugnt. Men där om hörnet, rakt i hälarna på mig, kom
den energiske mongolen. Det var den gamla historien
om haren och sköldpaddan. Han kunde inte springa
så fort som jag, men han höll ut och fortsatte att lunka
på, under det han ödslade bort en hel del av sin
dyrbara "luft" på att högljutt förbanna mig. Han kallade
hela Sacramento till vittne på den skymf, som blivit
honom tillfogad, och en stor del av Sacramentos
befolkning hörde honom och flockades efter honom. Och
jag fortsatte att springa liksom haren, och hela tiden
var den ihärdige mongolen med en ständigt växande
folkskara i hälarna på mig. Men till sist, då en polis
hade kommit med i följet, började jag sträcka ut av
alla krafter. Jag sprang i krökar och gjorde
vändningar, och jag kan svära på att jag sprang förbi
minst tjugo kvarter i ett kör. Men jag såg aldrig mer
till kinesen. Hatten var en pärla, en splitterny
"Stet-son", nyligen kommen från affären, och den var
föremål för hela bandets avund. Den var också ett bevis
på att jag hade klarat mig. Jag gick med den i över
ett år.
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
