Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
dröja med den byggningen i hundra år, då
säger jag adjö åt hela saken. Och den der
min älskvärde korrespondent, hr C. G. E.,
kan aldrig vara riktigt redig i sitt hufvud,
ty fast han förklarar att studenthuset "ännu
på länge" ej kan ens påbegynnas, så
bjuder han ändå redan nästan upp mig till
en promotionsbal— kanske efter femtio år!
Då komma vi säkert båda att taga oss
mycket väl ut i dansen! Tackar emellertid
så mycket för bjudningen, hr C. G. E.!"
Sådant blir slutintrycket af ert bref både
på Rustika sjelf och på alla andra som
läsa det.
Till slut vill jag för egen räkning ännu
tillägga några ord.
Ifall ni, hr C. G. E., som troligt är,
är en ledamot i studentbyggnads-komitén,
så ser livarochen att det finns "klokt folk"
uti den komitén, — folk åt hvilka det är
fåvitskt för andra att försöka gifva uågra
vinkar och råd. Men livarochen måste tillika
hoppas att samma komité innesluter äfven
andra elementer, d. v. s. "folk" som
antingen är mera eller mindre "klokt" än ni.
Och åt desse medlemmar af komitén ber jag
or framföra en helsning från mig, att den
röst i Helsingfors är nästan allmän, att
studentkorpsen icke bör inveckla sig i
vidlyftigheter; att ett sådant hus som
studenterne behöfva mycket väl bör kunna
byggas för omkr. 30,000 rub. s:r eller
derunder; och att ett kostnadsförslag, så fort sig
göra låter, bör meddelas allmänheten, som
då kanske med ny beredvillighet skall skynda
att fylla de bristande summorna, så att
huset utan all skuld må kunna blifva
stu-denternes egendom.
Metropolitanus.
PENNTECKNINGAR
från
HELSINGFORS.
II. I9c skona konsterna.
De sköna konsterna befinna sig i
Helsingfors ännu uppå en ganska jemmerlig
ståndpunkt.
Musiken står dock här betydligt högre
än de öfriga konsterna, och jag tror nästan
att Helsingforsaren älskar att anse sin stad
som en ganska musikalisk ort. Man
uppoffrar också verkligen här en hop pengar
uppå musiken.
I hvarje helst något så när förmöget
hus finner man ett fortepiano.
Det hör också här till den allra
nödvändigaste uppfostran för en ung flicka att
hon skall lära sig spela fortepiano, om
hennes naturanlag erbjuda helst den
aflägsnaste möjlighet dertill. Flickorna följa
beskedligt den allmänna lagen och sina
föråldras vilja, om de ha lust eller ej, och
taga ordentligt sitt behöriga antal
pianotimmar. Men sedan "timmarne" äro smt
och den unga damen således är utlärd i
musik, är det ganska sällsynt att få höra henne
röra sitt piano, om ej möjligen till en
ka-drilj eller polka, när sådant är af nöden.
När några år förrunnit och den fordna flickan
hunnit bli maka och moder, qvarstår af
hela hennes musikaliska uppfostran just
ingenting annat än talangen att spela
"Gubben Noak" med två händer.
Det gifves naturligtvis undantag ifrån
denna allmänna regel, ehuru jemförelsevis
ganska få. Det finnes ett och annat
fruntimmer i Helsingfors, som bibehåller sitt
intresse för musik lifvet igenom, som
bringar sig upp till en verklig musikalisk
bildning, och som behandlar sitt piano och sin
röst med utmärkt talang.
På sång anses det mindre nödigt för
ett ungt fruntimmer att använda tid, än på
instrumental-musik. I skolorna meddelas
en torftig undervisning i koralsång och
dervid stadnar det vanligen. Högst få
fruntimmer erhålla enskilda lektioner i sång.
Sångförmågan uppöfvas väl något hos en del
genom deltagande i sångföreningar, som
tidtals bilda sig här. Men det är någonting
mycket ovanligt att finna ett fruntimmer,
som har mod att sätta sig vid pianot och
sjunga en liten visa för ett sällskap af tio
personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
