Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
fordras arbete och tålamod för att
frambringa någonting helt utur denna potpourri.
Med sångkören på samma sätt: fruntimren
till största delen nybegynnarinnor och utan
all skola; karlarne, studenterne, också
ny-begynnare, endast något mera än
fruntimren vane att sjunga tillsammans. Men hr
Pacius får dock goda saker fram ur detta
kaos, och också en annan yngre musiker,
hr Lagi, har af honom lärt den svåra
konsten att i Helsingfors tillställa en duglig
konsert.
Men utom dessa konserter, som anställas
med stadens egna tillgångar, gifvas i
Helsingfors tillfällen till musikaliska
njutningar af många slag. Dess belägenhet emellan
tvenne större hufvudstäder, S:t Petersburg
och Stockholm, gör att Helsingfors årligen
liar lyckan att besökas af en mängd resande
virtuoser, och ibland dem icke sällan den
musikaliska verldens ryktbaraste, hvilka
aldrig fara staden förbi utan att här låta
höra sig. Isynnerhet under den tid
brunns-och badlifvet i Helsingfors var i sin glans
har här under somrarne varit en
öfverflö-dande tillgång på dylika konserter. Sålunda
har man här kunnat få höra en Jenny Lind,
en Ole Bull, en Ghys, en Vieuxtemps, en
Servais, och många andra artister af första
ordningen. Helsingforsaren är icke litet
stolt häröfver, och detta med rätta.
Också i operaväg har man här blifvit
van att få höra ett och annat. Helsingfors
har nemligen allt emellanåt för någon kor-
~ O
tare tid från andra sidan Finska viken fått
mottaga besök af större tyska
opera-säll-skaper, hvilka i ressurser ofta kunnat täfla
med mången mindre hoftheater. Äfven
mindre grupper af den Stockholmska operans
utmärktaste sujetter ha stundom gästat
Helsingfors och här utfört operetter och stycken
ur större operor.
Man har således i Helsingfors ändock
hört något musik, och publiken är
intresserad deraf. En större artist, ett bättre
operasällskap kunna här alltid räkna på ett
ganska talrikt auditorium. Af hvad jag förut
sagt kan man sluta att just icke någon stor
del af publiken egentligen förstår musik.
Men man tycker i alla fall om att höra
musik, och det bevisar att denna konst
dock icke här står på ohjelpliga fötter.
Infödde större musikaliske artister och
komponister kan man icke söka i ett land,
som ännu saknar alla medel för en högre
musikalisk utbildning och som hittills icke
haft mer än en enda brödsmula att räcka
åt musiken. Men likväl har man redan
exemplet af en och annan finne, som i sång
eller på instrument lyckats bringa sig upp
till en ganska aktningsvärd ståndpunkt. Och
äfven någre inliemske kompositörer ha, utan
tillfälle att söka utbildning i fremmande
länder och utan att kunna egna mer iin en
ringa del af sin tid åt musiken, frambragt
mindre stycken af stor skönhet. Allt sådant
låter hoppas att äfven för musiken engång
bättre dagar skola gry i Helsingfors. —
Jag lemnar nu musiken och öfvergår till
de öfriga konsterna. (Forts.)
Kopistens anekdotlåda.
= Elt större sällskap af läkare var nyligen en
dag församladt i en stad, som ligger oss mycket
nära. X församlingen befunno sig tvenne enthusiastiske
vattenläkare. Till dem vänder sig en tredje af
sällskapet, stor rolighetsmakare och väl bevandrad i de
heliga skrifterna, och säger:
— Tilläten mig, mina herrar, att göra er en fråga.
Ar det herrarne bekant att vattenläkekonsten redan
är omtalad i gamla testamentet?
— Nej, verkligen, utropade de begge
vattenlä-karne med förtjusning. — Ja, der ser man huru en
enkel och naturlig konst som hydrotherapien redan
tidigt måste blifva anad af några och huru den
ändock kan behöfva tusental år för att hinna göra sig
allmänt gällande.
— Jo, om herrarne behaga slå upp 2:dra
Konungabokens 8:de kapitel, så kunnen ni der läsa, huru
konung Benhadad i Syrien låg sjuk, och huru han
skickade sin vän och premier-minister Ilasael till den
Guds mannen Elisa för att med denne konsultera om
det kunde vara någon möjlighet för honom att vederfås.
Och Hasael återkom och svarade: "Han sade mig:
Du skall vederfås." — Men på den andra dagen,
heter det sedan, tog Benhadad täcken et och stack det i
mtten, och bredde det öfver sig.
— Det är ju alldeles besynnerligt, att det der
stället icke förut blifvit uppdagadt af någon hydro.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
