- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
35

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

lmldade som han. Man hade kunnat tro

att här rådde en verklig enthusiasm för
bildhuggarekonsten. Men det var dock icke
konsten man firade i honom, utan man
firade blott konstnärens älskvärda
personlighet. Detta bevisar sig deraf, att då han
nyligen från utlandet hitsände ett ganska
utmärkt arbete, den finske Kullervo, till
offentlig utställning, så besöktes denna
utställning af ett par tiotal personer.

Dun högre arkitekturen är i
Helsingfors representerad af ett antal ganska vackra
större byggnader, för hvilka man liar att
tacka till största delen utländske
arkitekter, som varit och äro anställde i finska
statens tjenst. Vid intendentskontoret
utbilda sig inhemske praktiske arkitekter, men
allt tillfälle till högre theoretisk
undervisning saknas dem inom landet.

Nåsra mcliføEtøuistcr

o C5

Iràn

E4.«’!|K’6aär.?j«vess

af
e—e.

Vi sutto en afton på Tivoli, —
Caravaggio, jag och några andra goda
vänner, — vid ett, glas punsch inbegripne i "et
lille Pölsesnak" om dagens små
"Begiven-heder". Det var eu af dessa vackra
sommar-qvällar Köpenhamn är så rik uppå.
Skymningen hade just infallit; gömd bakom- några
moln lramtittade månen smått och de
lummiga, stora träden liksom förlängdes och
fördubblade sina gamla kronor i den osäkra
lialtdagern. 1 fjerran hördes Lumbyes
sprittande orkester, aflöst från parkens
motsatta sida af landsoldaternes: "den gang
jeg drog afsted" eller: "Vift stolt paa
Codans Bölge, blodröde Dannebrog". Borta
mellan löfverken skimrade de grannt
upplysta butik- och restaurations-fönstren;
rundtomkring ljöd bullret och skrattet från
rutsch-banorna oeh karusellerna, folktheatrarne och
tuseukoustnärerne, fyrverkeriet skulle straxt
börja och de hvimlande folkmassorna
böljade redan nedåt circus till.

Då klingade vi finnar med våra glas
och en magister i hopen höll ett för
tillfället lämpeligt tal.

Han talade om huru man dock kunde
"möre sig godt i Kongens smukko Have",
om dess "yndige Pigebörn" och "raske
Dren-ger" och fann han det högst besynnerligt
hvarföre vår vän kopisten sommar ut och
sommar in gjorde af med sina fyrkar i
Helsingfors, Abo eller Wiborg, då han likaså
gerna kunde göra det i Köpenhamn — i
detta nordens Athen, såsom den lärde
magistern uttryckte sig, der lifvet dock
jemförelsevis var billigare än hemma. Ilade nu
kopisten engång kommit så in i eget lands
förhållanden att han ej mera kunde slita sig
lös från dem? Eller var kopisten kär kanske?
Eller sysslade ban allt ännu med
kommen-teringen af mag. Z:s afhandling om
"Syndafallets mysterium’’?—Nej, kopisten borde
komma ut! kopisten borde följa sällskapet
åt! Men på hvad vis sätta honom i rörelse?
O ni honom tillställdes en enkom för hans
räkning sammansatt resebeskrifning jemte
kostnadsförslag, etc., kunde han väl ej
såsom städad ung man med likgiltighet
förbigå. ett sådant uppskattande af hans
person. Artig som han är kunde han väl ej
mankera ai.t, inbjuden — och inbjuden på
ett sådant sätt, — med första lägenhet
låta sig välkomnas vid en liten frukostrisp
på "Lange linie".

Som sagdt, vi klingade; och när flaskan
var slut, tyckte vi alla liksom magistern.
Och så knutade vi om hvem som skulle
skrifva den der berättelsen, och lotten föll
på undertecknad.

Het är nu af dylik anledning följande
små reseanteckningar uppstått.

I.

Med en egendomlig känsla ser man lör
första gången hemlandskullarne dyka bakom
sig i hafvet. Hvem minns ej dervid
Stenbäcks "Farväl", hvem söker inte gerna upp
någon att prata bort timmarne med, tills
ändtligen natten kommer på, man kryper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free