Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
tryckningsbestyr — och man har svårt att
förstå att under det der ligger ett arbete
för ingenting mindre än ett folks
nationella sjelfbestånd.
Till härnäst din
Metropolitanm.
Några rcscMgkomstcr
fråu
Kojienliainii
af
e—e
II.
Sedan bombardementet 1807, då af
engelsmännen tusentals hus skadades,
Frue-kirke och öfver 300 privatboningar
ned-brunno, har Köpenhamn mycket förändrats.
Fästningsportarne äro nedrifne, utom
vallarne har så godt som en ny stad uppvuxit
och stora trädplanteringar ha blifvit
anlagde. Men inom vallarne äro konturerna
ännu desamma,. Lika litet som 1801
åstadkom 1807 någon särdeles märkbar
omsvängning. Det gamla danska lynnet
yttrade sig som förr. Men under allt detta har
derjemte det nivellerande alldagliga
verlds-lifvet småningom brutit sig fram, och
förflyttad till östergade eller Vimmelskaftet skall
en fremling svårligen skilja dem från andra
stora gator i Europas öfriga hufvudstäder.
Man tycker sig på skyltarne, i
butikfönstren, bland klädedrägten^ möta så mycket
franskt, tyskt och engelskt, att man just
ej fäster sig vid det danska och nästan
vore frestad fråga: är detta nu det så
originella Köpenhamn? Men blickar man sig
bl’Ott litet omkring, viker t. ex. af till
Mag-striöäèt’ och Vandkunsten, till Springgade
eliëi*1 Christian Bernikowstræde, till
Höi-bröplads, Hokhenskanal, Christianshavn
el-lej?1 Töldbödeh — oöh man skådar lifvet i
eü’ annän dager, mötér^dannemän med sina
skifåSiiàlatide’ttädskoti oöh Aüiagerkoner med
siniä styfva guldbroderi hufvudbonader,
"det dàrøké Sprög dèt klingor saa heroisk"
ed ttll möte, i ’ fraktbodärho ses annonse-
radt "Rödgröd med Flöde" och på
gatknu-tarne: "Her lclinkes", "her vadskes", "her
rulles paa Maskin", och man finner att
man är i Holbergs stad — finner för hvart
steg man tar, för hvar dag man dröjer, att
den danska nationaliteten qvarlefver i all
sin egendomlighet.
Det första en fremling i Köpenhamn
vanligen gör, är att besöka Thorvaldsens
museum och under stum beundran
genomvandra salarne, häpnande öfver huru ett
kort menniskolif kunnat frambringa alla
dessa der uppställda odödliga mästerverk.
Thorvaldsens museum, uppfördt i gam*
mal grekisk-etrurisk stil af arkitekten
Bin-desböll, grundlades 1839 och uppläts för
allmänheten 1848. Midt på den af
byggnaden helt och hållet kringslutna lilla
gårdsplanen hvilar under rosor och murgrön,
omgifven af sina verk, den store nordiske
mästaren, drömmande skönhetens nu evigt
ostörda dröm, der han sedan femton år
tillbaka stilla slumrar ett föremål för
täflande landsmäns och fremlingars hängifna
kärlek. Museets inre är af konstakademiens
elever smyckadt med talrika vägg- och
tak-dekorationer och innehåller utom de af
Thorvaldsen sjelf utförda herrliga
skapelser äfven hans rika konstsamling från gamla
och nya tider.
En stor del af hans i katalogen till
omkr. 650 numror uppgående arbeten äro
utförda i Rom, deribland flere de
utmärktaste mellan åren 1825—38. Så är t. ex.
fallet med hans storartade sköna monument
öfver Guttenberg, med Schiller-statyn i
Stuttgart, monumentet öfver Byron i
Tri-nity College uti Cambridge, och de
kolossala midt emot hvarandra i museet
uppställde ryttarstatyerna Maximilian af Bayern
och Josef Poniatowski. Den förra är
upprest i bronz på Wittelsbacher-platsen i
Munchen och den sednare beställdes
genom en polsk national-subskription i
ändamål att uppställas på något torg i
Warschau, ehuru i följd af omständigheternas
allmänna gång beslutet icke kunde
genomföras. Likaså förskrifver sig från dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
