Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
tider Thorvaldsens Vulcan, af mången
ansedd för hans bästa arbete. Och likvisst,
huru mästerlige äro ej hans Copernicus,
hans Johannes döparens grupp, hans
Con-radin af Neapel — men det endast blefve
ett tröttande uppräknande för den som dock
ej sett dem.
Thorvaldsens europeiska ryktbarhet
härrör först egentligen från hans "Jason med
det gyllne skinnet", och engång kändt till—
vexte i glans och ära hans namn hastigt
genom det sällsporda milda behag och den
plastiskt lefvande anda han mer än någon
annan förstod att ur marmorn framlocka.
Öfvergående till det i museets öfre
våning befintliga målningsgalleriet dröjer den
besökande kanske ett ögonblick framför
Cornelii utkast "Christi grafläggning" —
som måhända föresväfvat Neff när han
målat altartaflan till nya kyrkan i
Helsingfors — eller framför Jensen’s köksbord,
hållet i Wright’s genre och artistiskt både
till ensemble och enskilda partier. Se bara
hans citroner och rediser t. ex.! Det
riktigt vattnas en i munnen! Och betraktande
Labouëre’s, William’s, Marko’s, Storelli’s,
Krafft’s etc. arbeten, stannar han
slutligen framför två små taflor af Leopold
Robert. Ehuru ej jemförliga hvarken med
de nyssnämndes eller med Robertfs egna
stora taflor i Louvren ha de dock ett visst
egendomligt intresse. Robert sköt sig
nemligen såsom helt ung enligt hvad man tror
af misströstan att kunna bli målare i
ordets högsta mening.
Straxt invid Thorvaldsens museum ligger
Christiansborgs slott, der det gamla 1794
nedbrunna residenset fordom stod. I
ni-cherna på ömse sidor om’ ingångsportalen
stå Thorvaldsens Herkules, Minerva etc.
liksom hans Alexanders-tåg pryder den s. k.
riddarsalen och hans karyatider sjelfva
thronen. Nära till slottskyrkan befinner sig
kongl, målningsgalleriet, innehållande
mellan 6 och 700 taflor af särskilda skolor.
Och ehuru visserligen icke jemförligt med
Dresdner-, Münchner- eller
Pariser-galleri-erna har dock Christiansborg att framvisa
taflor af Rubens, Rembrandt, Ribera,
Salvator Rosa, van Hackært, Ruisdael, van
Huysum, Dow, etc. etc. Genom Fredrik
Y:s försorg äro framförallt flandriska och
holländska skolorna mycket väl
representerade. De danske målarne ha sin egen
afdelning och det är i sanning en sällspord
njutning att betrakta mästerstycken af en
Hansen, Marstrand, Dalsgaard, Lundbye
etc. Isynnerhet äro de fyra förstnämnde
utmärkte. Hansens Christian IV:s rum på
Rosenborg t. ex., och Exners "dansande
bönder" — ah, de äro utomordentliga!
Ett vigtigt supplement till stora kongl,
galleriet på Christiansborg är Moltkeska
galleriet vid kongens Nytorv. Det är
grundlagdt på 1750-talet af grefve Gerard
Moltke, upptager i sin nuvarande lokal
tre salar och gjordes för allmänheten en
gång i veckan tillgängligt 1804. Anda
in i sednare tider, då kongl, galleriet,
befriadt från alla profana blickar, endast var
till för Hans Majestäts eget höga nöje,
utgjorde den Moltkeska utställningen enda
mötesplatsen för Köpenhamns artister och
konstälskande publik. Och ännu i dag
bidrager den Moltkeska samlingen att i
månget hänseende förklarande och
kompletterande belysa den kongliga på Christiansborg.
Sedan 1780 har galleriet ej ökats särdeles,
men dock ej uraktlåtit att alltid då och då
tillegna sig någon tafla af framstående värde.
Vid kongens Nytorv befinner sig ock
Charlottenborg, hvars målarakademi och på
goda gipser rika antiksal ej bör försummas.
På borggården exponerades ännu 1857 prof.
Bissen’s kolossale "tappre Landsoldat",
ämnad för slagfältet vid Fredericia och gjuten
af eröfrade tyska kanoner, samt såväl till
utförande som idé särdeles lyckad. Han står
der med venstra foten på en kanon, med
geväret i ena handen och med den andra
svingande en bokqvist öfver hufvudet, och
man liksom läser i de öppna anletsdragen:
"Sit Löfte har han holdt som tapper
Landsoldat!" Helt annat är förhållandet med den
utanför på torget befintliga Christian V:s
staty. Ty lika dåligt den i yttre måtto är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
