Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Om Ang. Ahlqvist* resor och forskningar.
Under denna titel innehåller S:t
Peters-burgiscbe Zeitung för d. 6 Febr. en vacker
artikel, helt säkert skrifven af akademikern
A. Schiefner, hvilken i öfversättning lyder
som följer:
Det var i medlet af Januari 1849, som
den berömde resanden och forskaren på
de ural-altaiska språkens område
M.Alexander Castrén vid återkomsten från sin
fyraåriga sibiriska resa tillbragte flera veckor
i kretsen af sina vänner i S:t Petersburg.
Snart äro sju år förgångna sedan dess hans
jordiska stoft nedsänktes i grafven, öfver
hvilken hans landsmäns kärlek sistlidet år
upprest en skön minnesvård. Hans
forskningar, hvilka man så väl i Helsingfors som
äfven och hufvudsakligen i S:t Petersburg
genom kejserl. vetenskaps-akademiens
försorg efter bästa förmåga öfverlemnat åt
offentligheten, tillförsäkra honom ett
oför-giingligt namn icke endast inom hans
fädernesland, utan äfven ibland vetenskapens
värdigaste adepter.
På den bana, som den berömde
dansken Rask först anvisat och på hvilken
isynnerhet den högtförtjente Sjögren
rastlöst verkat, har Castrén funnit en
talangfull och vetenskapens tjenst troget
tillgifven efterföljare i sin landsman, magi’ster
August Ahlqvist, hvilken det förflutna
årets sista dagar åter förde till oss ifrån
de transuralska slätterna.
Ahlqvist är den ibland Castréns
lärjungar, om hvilken Castrén sjelf hyste
särdeles stora förhoppningar. Dessa
förhoppningar har Ahlqvist på det mest lysande
sätt motsvarat och ban har på det
samvetsgrannaste vidare fullföljt sin älskade
lärares verk. Förrän han företog sin resa till
Wolga-trakterna, hade han genom fleråriga
resor ibland de vestliga finnarne förvärfvat
sig tillräcklig öfning i språkliga
forskningar. Redan år 1846 samlade han enligt
finska litteratursällskapets uppdrag finska
sånger i Finlands östligaste delar och
begaf sig följande år i samma afsigt till Ka-
rparne inom Archangelska guvernementet.
1854—55 reste han på samma sällskaps och
Alex.-universitetets bekostnad till
Ingermanland och Olonetz för att undersöka
Tschu-derne8 språk. Som resultat af denna resa
offentliggjorde Ahlqvist 1856 en
grammatik öfver wotiska språket och som bihang
dertill ett antal wotiska sånger, hvilka också
utkommo i tysk bearbetning i
vetenskapsakademiens bulletin. Under denna resa
vistades mag. Ahlqvist tre månader i
Dorpat, för att närmare lära känna det
estniska språket; sysselsättningen med detta
språk framkallade en liten skrift öfver de
hittills gjorda litterära bemödandena på det
estniska språkets område. Den utkom i
tidskriften Suomi, årgången 1855.
I början af år 1856 begaf sig Ahlqvist,
sedan Alexanders-universitetet hade
tillerkänt honom det redan 1842 stiftade
Alexanders-stipendiet, ifrån S:t Petersburg
tillKa-sau och tog der genast på med studium af
Tschuwaschiskan. Detta tatariska språk
var för honom af stort intresse, icke
allenast för dess sammanhang med de öfriga
språken af samma gren, utan äfven för det
inflytande, som detsamma rönt af de
angränsande finska språken. I Maj begaf
sig Ahlqvist till en by i Tschuwaschernes
land, der ban under tvenne månader
fortsatte sina tschuwaschiska studier. På
hösten egnade ban sig åt de bredvidboende
Tscheremissernes språk, men snart derpå
vände han sig åter tillbaka till
Tschuwaschiskan, som ban studerade i guv. Simbirsk
iinda till början af år 1857. Derefter slog
ban sig på Mordwiniskan, hvars
Ersa-dia-lekt i samma guvernement sysselsatte
honom under fem månader, hvarpå ban
under lika lång tid i guvv. Pensa och
Tam-bow gjorde bekantskap med
Mokscha-dia-lekten af samma språk. Hösten 1857 och
följande vinter tillbragte Ahlqvist i Kasan
med ordnandet af sina grammatikaliska och
lexikaliska samlingar. I Maj 1858 begaf
han sig till vestliga Sibirien för att forska
i den hittills så godt som obekanta
Wo-guliskan. Wogulerne, hvilka förut innehaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
