- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
66

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

lig nöd. Ej är att undra, om vid nödens
inbrott förråderna snart uttömdes och de
besparade penningarne äfven befunnos
otillräckliga. Hvad var att göra? En del af
mina underhafvande föreslogo att bortsälja
dragare och redskap, ty, sade de, svälta
kunna vi ej. En annan del mente: väl
vore dock, om husbonden kunde anskaffa
oss lån på lämpliga vilkor, ty i framtiden
hoppas vi med säkerhet att kunna dem
återbetala.

Lånets upptogs, bröd anskaffades,
maskineriet för arbetsverksamheten sattes i
gång; och visst ser det nu trefligare ut,
än om vi, i brist på dragare och redskap,
nödgades vänta skörd af endast
menuisko-handkraftens arbete.

Dina ord angående premium för
pen-ninge-utförseln äro öfver mitt vetandes
horisont. Mig tyckes dock, att skulden till
utlandet bör betalas. Kan detta
åstadkommas genom en så enkel operation, som
utvexling af tvenne länders pappersmynt
emot hvartannat, hvilket jag sjelf försökt
och säkert tror, att äfven höga öfverheten
låter göra, så borde väl uppgörelsen blifva
landet mera till fördel, än om liqviden
verkställdes med silfver. Ty, ser du,
silfret är en ^ara, svårare att transportera än
det lätta pappret, och hvilken måste,
liksom andra varor, med dryg kostnad
anskaffas, ehuru jag dock ej tror, att denna
utgift kan, såsom du yttrat; uppgå ända
till 20 kopek för silfverrubeln.

Också förundrar det mig högeligen att
du, som genom dina resor här i landet är
en allmänt känd agent för handelshus med
stora och vidtutseende affärer, skall tillråda
oss landtboer att.försaka utländningens
varor och för våra exporterade alster endast
återhemta penningar. Min enfaldiga tro är,
att vi sålunda snart skulle blifva
hedningar, de der endast tjenade guldkalfven,
men uti vårt öfverflöd finge både hungra
och törsta, samt, hvad sorn i mitt tycke
är värst, komme att utstrykas från antalet
af bildade nationer. Om vi deremot från
utlandet inhemta mycket vetande och nyt-

tiga maskiner, ja äfven något bjefs för den
fåkunnige, så tror jag för visso, att vi,
liksom andra, skola gå framåt i kunskap
och nyttig verksamhet.

Vår tröga postgång har vållat, att din
skrifvelse nosc sentida kommit mi^ tillhanda.

O O

I brist på annat tillfälle sänder jag nu detta
svar med en kuorman vetäjä, hvilken,
liksom våra kära landsmän härborta, är en
mäkta drumlig varelse, hvarföre jag
högeligen önskar, att brefvet icke måtte råka
på villovägar i den stora hufvudstaden, och
sålunda bringa smälek öfver din

vän i Pihtipudas.

Några rcscliågkomstcr

från

Köpenhamn.

(Slut fr. N:ris 5, 6 o. 8.)

Det var i det föregående fråga om
Köpenhamns universitets-bibliothek uti
runde Taarn. Lägger man nu härtill
studen-terföreningens bibliothek, Athenæurn, det
Classenske bibliothek och de talrika
låne-bibliothekerna, kan man något så när sluta
till det litterära lif och den läslust, som
råder i den danska hufvudstaden. Och dock
återstår ännu det genom sina mångfaldiga
manuskriptsamlingar och sitt rika
volymantal öfver hela norden berömda stora
kungliga bibliotheket på Christiansborg. Ty
ehuru ursprungligen monarkens enskilda
tillhörighet är det dock med samma
upplysta beredvillighet, som äfven i öfrigt
utmärker danska styrelsen, upplåtet till
allmänhetens begagnande. Härutinnan som i
mycket annat har "kungadömet med guds
nåde" fått maka åt sig litet. Ej förroskull
existerar Hans Majestäts 1849 "allernaadigst
anbefalde folkelige Udvikling", och cj mer
som i gamla goda tider går den öfver
Christiansborgs slottsgård passerande
Köpenhamnaren tigande med nedsänkt hufvud och
hatten i hand.

Hvad särskildt nu regerande kungen,
H. M. Fredrik VII, beträffar, residerar han
vanligen ej på Christiansborg utom vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free