Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
enskilda lifvets förtroligheter och
invecklande landet i ett nät af smaaktig
bevakning, — samt Italienarnes uteslutande
från största delen af offentliga embeten.
Centralisationen, soin hade varit ett så
mäktigt vapen i Napoleons händer ocli som
Österrike fann vid makt, blef en snara för
den kejserliga politiken. Allt skulle göras
i Wien; alla trådar af denna väldiga
organisation skulle koncentrera sig i kejsar
Frans I:s kabinett, — denne sitt rikes
förste byråkrat, en noggrann, arbetsam och
sträng regent, som alltför ofta tog hårdhet
för rättvisa, och som for öfrigt
sammanfattade sin politik i afseende å Italien i
följande ord, som ban adresserade till
pro-fessorerne vid universitetet i Pavia: "Er
pligt, sade han, är mindre att bilda lärde
än trogne undersåtare." Och på samma
gång som ända till de minsta
förvaltningsfrågor afgjordes i Wien, så verkställdes
allt i Lombardiet- Venedig genom tyska
händer. De italienske soldaterne vore
kringströdde i alla kejsaredömets delar, i Mähren,
i Böhmen, i Siebenburgen, och de tyske
soldaterne kamperade i Milano och
Venedig. Lombarderne voro likaså uteslutne
från civila tjenster; ett synbarligt system
af misstroende hvilade öfver dem. Det
österrikiska elementet herrskade öfverallt,
tillochined i domstolarne, dem man hade
omsorgen att bekläda med en tysk
majoritet. Den österrikiska lagskipningen bar
åtnjutit ett visst anseende, och den skall
ha förtjenat det i civila mål; mon sä snart
det förekom något mål, i hvilket staten var
intresserad, hade presidenten rätt att lör
tillfället sammansätta domstolen, så att
under skenet af en legal sanktion de vanliga
domstolarne utan omgångar förvandlade sig
till verkliga regeringskonimissioncr.
O O O
Om det lombardo-venetianska
konungarikets inbyggare endast hade en ringa del
i förvaltningen af sitt eget lands affärer,
så fingo de olyckligtvis deltaga så mycket
mera i de offentliga pålagorna. De direkta
och indirekta skatterna tillvcxte med hvarje
dag, och betungade ännu mera genom ojemn-
heten i fördelningen. Lombardiet-Venedig
representerar en trettonde- eller
fjortondedel af bela österrikiska monarkiens
totalareal, en åttondedel af dess befolkning,
och genom ett märkvärdigt missförhållande
stod detta rike för tjugu år sedan för en
fjerdedel i kejsaredömets allmänna budget,
som då uppgick till lof) miljoner floriner;
det betalte något mindre än 100 miljoner
livrés till skattkammaren i Wien. Tiden
ocb händelserna ha gjort skatterna allt
tyngre utan att förmildra den politiska regimen.
Må man veta att under tio år Österrikes
italienska provinser ha extraordinariter
betalt öfver 80 miljoner i militära utlagor till
följe af tilldragelserna 1848 och 1849; de
ha kontribnerat till det ena tvångslånet
efter det andra, som blifvit upptaget under
olika titlar; de ha nödgats deltaga för 65
miljoner floriner i det beryktade
national-lånet 1854, och på samma tid ha de
årligen haft att sköta om en ordinarie budget,
O O >
som för närvarande stiger till 170 miljoner
francs. Också ha kontributionerna allt
fortfarande stigit. Grundskatten, som 184(i
gick till 17 procent, har i vissa år stigit
anda till 40 proc., och är nästan aldrig
under’25 proc. Dessutom finnes en skatt uppå
den rörliga inkomsten. De indirekta
pålagorna ha framskridit i samma mån. Allt
har varit underkastadt stämpelafgift,
tillochined skolbetyg och almanacker. — Man
kan icke neka det, sedan 1815 äro de
lombardo-venetianska provinserna ett land, som
styres, förvaltas, dömes, bevakas och
un-derkufvas af tyskar och i tyskt intresse,
med hjelpmedel, som utarma dessa
befolkningar och som blifva allt mera
otillräckliga för detta fortfarande eröfringsarbete.
Hvad är resultatet af detta
administrations- och finans-system, som olyckligtvis
har utgjort en hel politik? Påtagligen har
Österrike icke lyckats. Nedtryckte under
skattebördor, ha Lombarderne allt mera och
mera sökt. näring i missnöjet. Uteslutne
från all offentlig verksamhet, ha de dragit
sig tillbaka inom sig sjelfve; stundom ha
de öfverlemnat sig åt sysslolöshetens lätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
