Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Hjeltar stiga tipp, der slafvar
Nyss ha trampat Bruters grafvar:
Strömmen sig hvar dag förökar,
Blir ett verldshaf innan kort.
Dolkar blixtra ren i fjällen,
Bergsbon väpnad stär pä fjellen —
Och i Kolisen det spökar,
Påfven laser det ej bort.
Nu är hämndens timma slagen!
Frihetsklingan hvässes, dragen
Ur den slida, der den rostat
Uti hundraårig skam.
Och de sår, som länge gömdes,
Bryta nu — tv ej de glömdes, —
För all smärta, de oss kostat,
Uti blodig feber fram.
Känner du vulkanens välde,
På hvar gömda eld du ställde,
Kejsare, din thron, och famlar
Der med maktlös spira än?
Se, nu häfvas hafvets vågor,
Himlen mörknar, eld och lågor
Berget spyr — och thronen ramlar
Ned i kratern, du med den.
Susen stolt Italiens Iunder,
Vittnen till vår träldoms stunder,
Snart med segrens krans, den frida,
Blodig panna svalken af!
Och försonad skall den gamla
Tid den nyas kämpar samla
Sist till hvila vid sin sida
Ärofullt i samma graf!
—s—l.
Kopistens krönika.
D. 21 Maj.
Helsingfors har under denna vecka gjort ett
dugtigt språng framåt i verlden: det har kommit tre
dagar närmare det öfriga Europa. Det vill säga, att
Finl. Allm. Tidning nu begynnt att meddela direkte
hit ankomna politiska telegrammer från utlandet.
Men ändock har man ännu ingenting af riktigt
gripande intresse från kriget fått höra. De
blodtörstigaste börja redan förakta hela kriget, och mena
att det lider af en alltför långvarig torka för att
kunna gifva någon god frukt i framtiden.
Vädret liar varit det vackraste. Värmen do
sednaste dagarne smått italiensk. Marken har klädt sig
grön, men träden ha väntat på regn. Och det fingo
de i går aftons och i dag på morgonen. Nu bryter
sommaren fram med okufvelig makt.
På inhemska nyheter af större intresse har veckan
lidit brist, liksom på utländska. Man har mest
funderat öfver det vackra vädret, skött sina promenader,
talat om spektakler och konserter, och uppgjort
planer för sommaren.
H. esc. generalguvernören återvände i tisdags hit
frän S:t Petersburg.
Hr Andersson med sitt theatersällskap anländo
sistl. söndag från Wiborg, och öppnade sina
representationer för fullt hus i onsdags med den från
gammalt bekanta "Pariser-pojken" af Bayard och en af
den store Moliéres odödliga komedier, här kallad
"Sniåstadsfruntimren eller som man är klädd så blir
man hädd." Pariserpojken återsågs med nöje; m:ll
Forssman spelade hufvudrolen ganska lifligt, men lät
nog mycket sakna friskhet och naturlighet. —
Moliére stackare tycktes göra ganska liten lycka hos
Helsingfors’ publik. Derom vore mycket att säga.
Det kan just icke heller begäras att Moliéres
stycken, allraminst de smä, här skola slå an. Man har
här alltför litet begrepp oni den tid och de
fölhållanden hvarunder dc äro skrifna. Den förvända
svenska titeln på denna pjes gör också sitt till för
att missleda uppfattningen. Pjesen heter pä franska:
les prèvieuses ridicules, och det är icke alls
småstads-fruntimren den vill förlöjliga, utan det är den pä
hans tid rådande manien att vilja passera för en
bel esprit, eller med audra ord den tidens
"blåstrum-peri" som Moliére här ställer fram pä scenen; och
en så simpel moralkaka som den der "som man är
klädd o. s. v." har den store komikern heller aldrig
gjort till hufvudföremål för något af sina stycken.
De spelande sjelfva tycktes också ha uppfattat sina
roler temligen otydligt; åtminstone sade de dem så
illa, att den komiska verkan oftast gick förlorad.
Tillochmed hr Åhman gjorde stundom i denna väg
betydliga felsteg. — I fredags gåfvos samma pjeser
för klent hus.
I tborsdags aftons gaf de yngre medlemmarnes
af hamltverksklassen sångförening konsert i
brunns-salongen till förmån för veterauerne. Salongen var
fylld — 3Ö8 biljetter voro sålda — och utanför den
öppna dörren stod ännu en mängd uppmärksamma
åhörare. Man såg der personer af alla
samhällsklasser, dock — det förtjenar anmärkas — minst utaf
handtverksklassen. Ett nöje, som gör sin publik sä
verkligt nöjd som detta gjorde, eger sällan rum. Glädjen
och tillfredsställelsen strålade från allas ögon, och
icke blott händerna klappade, — der klappade allas
hjertan med. Man bar förut hört talas om denna
lilla Bängförening, bestående af omkr. 30 unge män,
men för de fleste närvarande var den obekant utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
