- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
170

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

franska delen af kantonen Bern. Han
föredrog ärenderna på franska; men vid lians
sida satt en tjensteman, en tolk, som
genast öfversatte hans ord uppå tyska. I
diskussionen begagnade den ene
representanten tyska, dön andra franska. När en
fråga var förhandlad till slut,
sammanfattade presidenten beslutet och uppläste det
på franska, tolken öfversatte och uppläste
detsamma på tyska. Det förmärktes
likväl nog tydligt, att nästan alla närvarande
fullkomligt förstodo hvardera språket.

Det var endast några förberedande och
föga vigtiga frågor, som nu afhandlades i
nationalrådet. Efter en half timme, som
nämndt, förklarades sessionen slutad för
denna dag.

Orsaken till det hastiga afbrottet var
. f eg ’t intresse. En väldig skara af
Nenf-chau.lare hade anländt till festen, och
förbundsförsamlingens båda afdelningar hade
beslutat att på festplatsen emottaga och
välkomna denna deputation från den
genom schweitziska folkets enighet och kraft
från furstliga band nyligen lösgjorda
kantonen.

Jag var på festplatsen ett vittne till
detta emottagande. Det var en stund af
storartad högtidlighet. Kanonerna dånade;
under skallande musik och med sex
fladdrande fanor framryckte Neufchatelarne,
1,500 vackre och ståtlige män, emot
Ga-bentemplet, der festkomiténs och
förbundsrådens medlemmar voro församlade; från
skjuthuset, från matsalen, från alla lindor
af festplatsen skyndade sig män och
qvinnor att sluta sig omkring templet. Med
ens blef det tyst, alla hufvuden blottades,
och en af Neufchatelarne, öfverstelöjtnant
Phillippin, uttalade i de skönaste ord
Neuf-chatels tacksägelse till det öfriga
schwei-tzerfolket för den patriotiska uppoffring och
hängifvenhet, hvarmed det hade understödt
den af fremmande öfvervåld hotade
kantonen. "Åra, trefaldt ära åt edsförbundets
auktoriteter! Ära, trefaldt ära åt
kantonerna och deras auktoriteter! Ära,
tusenfaldt ära åt den schweitziska nationen!

Ära isynnerhet åt de schweitziska
qvinnorna och mödrarne, hvilka uppfostra
sådane söner åt fäderneslandet!" Så slutade
ban sin tacksägelse. Musik och hurrarop
följde, och derefter helsade Migy,
national-rådets president, Neufchatelarne välkomne
i ett icke mindre skönt och enthusiastiskt tal.

Under dessa tal rådde den allvarligaste
sinnesstämning ibland allt det församlade
folket, och patriotiska fröjdetårar glänste
uti mångens ögon. Hurraropen utstöttes
ur fulla bröst, och Neufcbatelare och
öfrige schweitzare tryckte varmt hvarandras
händer, drucko gemensamt ur den
kringgående festpokalen, och beseglade så sitt
fosterländska förbund.

Men schweitzaren kan visst icke
beskyllas för att för mycket älska det
pathe-tiska. Det räckte ej heller länge nu,
innan Neufchatelarne af sina
förbundskamrater under musik ledsagades till matsalen,
der man hade de närmaste anledningar att
betrakta den lyckliga lösningen af
Neuf-chatelska frågan från den allra gladaste
sida. Kantonen Neufchatel är, soin bekant,
ett rikt vinland, och tvenne väldiga lat af
dess llytande produkter voro nu uppställda
i midten af salen, med följande poetiska
underskrift:

Nein, neill, nein!
Sie sollen ihn niclit haben, den Nenfehateler Weinl
Die Hügel nieht, die den Eeben
Die edelu Ivräfte geben;
Den Than nieht, der sie decket;
Die Sonn’ niclit, die sie wecket:
Die See’11 niclit, die blauen,
Dareiii sie glühend schauen;
Die Keller nieht, die dunkeln,
D arin die Tropfen funkeln;
Die Fässer nieht, die runden,
Nieht Reife und niclit Spunden!

Nein, nein, nein!
Sie sollen ihn nieht haben, den Neuenburger Wein!

Jag anför dessa verser endast för att
visa huru den skämtsamma poesien
öfverallt är anlitad vid de schweitziska festerna,
och för att gifva ett begrepp om den
sinnesstämning som i allmänhet rådde uti "die
Speisehütte."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free