- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
171

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

Någon timme efter Neufchatelarne
anlände till festplatsen en liten trupp af
skyttar från de fria riksstäderna Hamburg och
Bremen, utstyrde i högst romantiska
friskytte-kostymer. Naturligtvis åter
högtidliga helsningar, tal, hurrarop, och skålar
ur festpokalen. Desse hanseater voro komne,
sade de, för att uttrycka sina medborgares
sympathier för de republikanske bröderne
i Schweitz.

Flera nya schweitziska skytteskaror från
olika kantoner ankommo under denna dags
förlopp; livarochen öfverlemnade med tal
sin fana till festkoniitcn, och livarochen
helsades af denna välkommen. Också en
deputation af schweitziske skyttar från Paris
och London kom der med sin fana, och
helsades med ett stormande jubel. Man
sade mig, att vid festen tillochmed funnos
närvarande sehweitzare, bosatte i de
aflägsnaste delar af verlden, t. ex. i Indien
och i Brasilien. För deras räkning var i
festsalen anbragt! en särskild inskrift, och
den så vacker, att jag ej kan underlåta att
här upprepa den:

An tles Sacramento Ufern,
Und ries »Sidney’s femern Strand,
Jaget ibr nael| gold’nen Seliätzeni’
Reiclister Schatz, der je sich faud,
Jlrüder, ist der Diamant,
Weiin sich eure Augen iietzen
lm Gefiihl fiir’s Vaterland!

I skjuthuset sköts från kl. 8 om
morgonen till 10 om aftonen, vid Gabentemplet
höllos tal och utdelades pris, i
matsalongen åts, dracks, talades, glammades,
sto-jades, — det var i fä ord dagens ordning
uppå festplatsen. Jag tyckte mig märka,
att samma lif med endast få variationer
skulle komma att fortsättas de följande
dagarne, och jag ansåg mig derföre redan
kunna taga afsked af festen.

Dagen derpå lemnade jag Bern och
reste tillbaka till Thitn. Om färden till
Bern var liflig, så var den dock ingenting
emot färden derifrån. Posttåget var nu
åtminstone dubbelt så långt som då, och
menniskorna åtminstone tiodubbelt mera upp-

rymda än då. Det var i vagnarne ett
pratande och ett sqvattrande, hvars like jag
aldrig har hört. Fruntimren hade tusen
saker att beskrifva, och karlarne beprisadc
de förnämste skyttarne, kritiserade talarne,
gjorde anmärkningar om
industri-expositionen, och berättade om lustiga tilldragelser
under festen. Hos alla märktes ett
verkligt öfvermätt af förtjusning och förnöjelse.

Festen fortfor i tio dagar. Genom
tidningarne var jag i tillfälle att ännu på
afstånd följa med festens alla tilldragelser.
Den fortgick allt på samma sätt. Anda
till de sista dagarne ankommo nya skaror
af skyttar och andra, och ersatte de
bortgående. Skotten smällde från morgon till
qväll. På tal och skålar, både allvarliga
och lustiga, var det aldrig brist vid borden
i "die Speisehiitte." Nästan alla Schweitz’
förnämsta politiska personligheter höjde der
vid ett eller annat tillfälle sina röster. Der
talade gamle general Dufour, som af alla
sehweitzare vördas nästan "som en i adil,
der framträdde, som han sade, "inför sin
suverän, folket" den ifrån sina vigtiga
diplomatiska underhandlingar i Paris just
återkomne d:r Kern; der uppträdde James Fazy,
den s. k. diktatorn i Genève; och der
talade Stämpfli, Fornerod, Furrer och alla
öfriga förbundsrådets och
förbundsförsamlingens utmärktaste medlemmar. — Under
bela tiden rådde en fullkomligt ostörd
enig-iiet, ordning och fröjd.

Hufvudpersonerna på krigstlicatcru.

(Se N:o 20, 21.)

Garibaldi.

Guiseppe Garibaldi, den berömde
friskare-geno-ralen, är född i Nizza d. 4 Juli 1807. Redan tidigt
inträdde han i tjenst vid sardiniska flottan, och
utmärkte sig der genom en ovanlig grad af mod och
uthållighet. Men hans fäderneslands lilla flotta hade
icke att erbjuda någonting, som kunde tillfredsställa
hans ärelystnad och hans lust för äfventyr. Det syntes
honom långtrådigt att lifvet igenom ligga pä
tullbevakning, och af missnöje med sin ställning sällade
han sig till "det unga Italien." Mazzinis hufvudlösa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free