Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
"Menniskan födes till sin nation".
Enligt sina åsigter har hr J. V. S. dermed
sagt, — för att nu hålla oss till förut anförda
exempel,— att den franska talande
schwei-tzaren födes till fransman, att den tyska
talande sehweitzaren födes till tysk, att den
italienska talande sehweitzaren födes till
italienare, att de förenta staternas
amerikanare födas till engelsmän. Ty en
schwei-tzisk och en amerikansk nation finnes icke
för hr J. V. S., och, så vidt jag förstår,
inenar han dock att hvarje menniska
måste födas till någon nation.
Ja, säger hr J. V. S., den franska
talande sehweitzaren t. ex. hör till samma
nation sotn fransmannen, emedan han med
honom talar samma språk, och derföre
också måste känna och tänka lika med
honom, ha samma åskådningssätt som han.
Mon den menniska, som i dag födes inom
det franska talande Schweitz, kan hon
verkligen komma att känna och tänka lika, ha
samma åskådningssätt som den, hvilken
födes i Frankrike? Långt derifrån. Den ena
skall kunna tala med den andra, den ena
läsa den andras böcker, de komma att bo
invid hvarandra och vara i flitig beröring
med hvarandra, men de måste dock
komma att känna sig mycket fremmande för
hvarandra. De måste komma att betrakta
sakerna på mycket olika sätt, ty seden ocli
alla derifrån utgångna förhållanden äro i
hvardera landet vidt skilda från hvarandra,
nästan så skilda som förhållanden inom
civiliserade länder kunna det vara.
Skilnaden emellan republikansk sjelfstyrelse och
centraliserad monarki är på nära håll
betraktad större, än man på afstånd tror.
Hvardera formen har sina rötter djupt inne
i seden, och inverkar mäktigt uppå den
tillbaka. Den franska talande sehweitzaren
kan icke ha samma sätt att känna och tänka,
som fransmannen; och han har det icke.
Det finnes heller ingen schweitzare, som
skulle räkna sig sjelf till fransman; om också
möjligen fransmannen någongång i tanklöst
öfvermod kan räkna schweitzarne till en
bit af sin nation.
På samma sätt med den tyska talande
sehweitzaren; i känslor och tankar har ban
ingen nationel gemenskap med tysken, och
tysk är för honom namnet på en fremmande
nation. — I förbigående må det anmärkas
för hr J. V. S., att badensare, bayrare,
wür-tembergare, preussare, lippe-detmoldianare
o. s. v., o. s. v., alla kännas vid benämningen:
tyskar, — men sehweitzaren gör det icke.
Men med det föregående är ännu icke
sagdt, att det finnes ett schweitziskt
nationelt sätt att känna och tänka. Den ena
kantonen i Schweitz, menar hr J. V. S.,
vet ingenting af den andra, de äro
fullkomligt oberoende af hvarandra, den ena
har sina statsformer och lagar, den andra
sina, ocli det schweitziska förbundet utgör
endast ett förbund af 22 för hvarandra
fremmande Stater till försvar emot
öfvervåld ifrån andra stater.
Hr J. V. S. har redan så inånga
gånger uttalat detta sitt förmenande om arten
af det schweitziska förbundet, att sannolikt
mången ansett honom ega någon kännedom
om ställningar och förhållanden i Schweitz.
Mon så är thyvärr icke fallet. Att det
schweitziska förbundet består af 22
kantoner är visserligen sannt, och detta är kändt
af hvarochen. Men dessa kantoners
förhållande sinsemellan ocb till förbundet är
ett belt annat än hr J. V. S. tror det vara.
Det blir derföre för inig nödvändigt att
om rätta förhållandet upplysa honom och
andra, genom att meddela några de
vigtigaste punkter i den nu gällande
schweitziska förbundsförfattningen af år 1848.
"Förbundet har till ändamål att försäkra fäder
lieslandets oafhängighet emot utlandet, att handhafva
lugn och ordning i det inro, att beskydda friheten
och de förbundnes rättigheter, och att befordra deras
gemensamma välfärd". — "Alla schweitzare äro lika
inför lagen; i Schweitz gifvas inga undersåtliga
förhållanden, inga orts-, börds-, familje- eller personliga
privilegier". — Förbundet garanterar kantonerna
deras områden, deras suveränitet, såvidt denna icke är
inskränkt genom förbuudsförfattningen, deras
författningar, deras frihet, folkets rättigheter oeh de
enskilda borgarenes författningsmessiga rättigheter,
äfvensom de rättigheter och den myndighet, som folket
uppdragit åt auktoriteterna. — Kantonerna äro för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
