Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Tyskarnes krigsifver.
Den bekante Orvar Odd har i ett svenskt
blad för ett par veckor sedan gifvit
följande putslustiga skildring af den
nuvarande tyska krigsifvern:
Frankrike vill hjelpa Sardinien att drifva
Österrike ur Italien; men Italien, nemligen Lombardiet,
iir ett tyskt "adpertinens"; lombarderne,
longobarder-ne, voro ursprungligen ett biedertyskt folk, liksom —
skandinaverne voro det, de äro allesamman komne
frän Tentoburgerskogen ocli uppammade med tysk
tall-strunt ocli Braunschweigermumma; detta är historisk.
Lombardiet är ursprungligen lika tyskt som Slesvig;
ett angrepp på denna Tysklands utomalpiska landsdel
är ett angrepp på bela, det stora fäderneslandet. Men
det stora eniga fäderneslandet vill icke låta denna
perla ryckas ur dess krona. Nej. Med Österrike,
mot Frankrike! "Alldeutschland in Frankreich hinein"!
Det vill säga, när tiden kommer och fransmännen
först, fått orimligt med stryk vid "Tessin" eller "Etsch"
(ty sä heta floderna Ticino och Adige på
gammaltysk-lombardiska). Ännu håller man sig endast
marsch-heredd och lägger besättningar in i sina
gränsfästningar. Dock kan icke sä litet göras äfven dessförinnan
för den stora gemensamma saken, och man gör det.
Först ställer man sig hvarje morgon på
Rliein-standen vid Kohl och knyter dugtigt näfven emot.
Strassburg tvärs öfver bron. Redan detta är som
opinionsyttring icke litt. förakta.
Derefter rifver man öfver bela Tyskland, från
liheinfloden till Siebenburgen gräns, ner i stoftet
hvarenda fransk skylt utanför modebutiker och
peruk-niakare-kabiiietter. Detta pågår sedan fjorton dagar
med konseqvent, patriotisk ifver.
Derefter uppsäger mail alla franska tidningar på
Tysklands femtiotusen läseföreningar. Så skola do
ha, de — karnaljerna!
Vidare kastar man alla porträtter af Napoleon III
ut genom fönsterna. Det skulle han lia, den —
källrin-gen! Häromdagen företogs en dylik pnriiikation
någonstädes i Wurtemberg, och exemplet har redan
efterföljts såväl i Hessen-Darmstadt som Coburg-Gotlia;
det är en bildstorm, som skall gä öfver bela
Tyskland som en orkan!)
Vidare slnta alla tyska damer ett förbund emot
lektyren af franska romaner; konspirationen omfattar
till och med "le Roman d’un jeune liomme pauvre".
Franska handskar och franska blommor förbjudas
till begagnande af ho det vara må, innan de blifvit
renade förmedelst att lösligt föras öfver ett ängbad
af "eclit deutsche Fiehtelnadeln" från Ilarzgebirge.
Man kommer allmänt öfverens om att kalla sina
jjkoputsare Pelissier och fläskkorf för "Franzosen".
So werden wir Sis fressenl
Man nedlägger i Tysklands alla lärda tidskrifter
en högtidlig protest emot att en staty af den store
Humboldt, Alexander von, blir uppsatt i det meskina
galleriet i det infama Versailles, och nian förklarar
det i vetenskapens namn som "casus belli".
Studenterne vid Tysklands samtliga univcrsiteter
förbinda sig heligt till att icke längre bruka floretten
till dueller sinsemellan, utan spara det goda tyska
stålet för fäderneslandets svurne fiende. Gesällerne
helga sina kuöliga vandriugskäppar till samma allt
öfvervägande sak. Studenter och gesäller fälla
hvarandra oin halsen i en allmän antifransk " Verbriidernng".
Enhvar tysk man, som af misstag eger en
hederslegionsorden, skickar den med förakt tillbaka,
och de tyska regeriugarne anmodas vänligast genom
pressen :itt hälla sådana patrioter skadeslösa genom
att i utbyte genast förära dem en eller annan uråldrig
och germanisk "husorden".
Med liknande förakt tillbakavisas i handel och
vandel allt franskt guld- eller silfvermynt. Skulder
till franska undersåter betalas i österrikiska papper;
vägras mottagande häraf — "casus belli".
Alla gamla smädeskrifter mot Frankrike från den
förste Napoleons tid blifva upplagda ånyo, för att i
en illustrerad "Pfennig-Ansgabe" spridas till
millionerna- Nya betalas med högsta honorarinm.
Professor Michelet i Herlin omkristnas, för att.
ej förblandas med den franske Michelet, och blifver
frän denna dag att kallas och skrifvas Michele o. s. v.
Vi göra här pä intet vis någon ren fantasi. Det
är ett stycke faktisk tysk historia. Fanan
"Frauzri-senhass" är äter uthängd i tusen vrår af det heliga
stora fäderneslandet, och man vet att "bära den högt",
för att begagna den preussiske prins-regentens
favorituttryck. Det, hviftas så länge med den, tills man
omöjligt längre kan undgå att märka det på andra
sidan Rhen, och sä — hafva vi den allvarsamma
sidan af saken.
EJ rören via! ett ||jerta.
(Efter Geibel.)
Ej rören vid ett hjerta, der
Eli kärlek bor i vårlig skrud;
Ej släcken gndagnistan ut:
Det vore illa gjordt, vid Gad!
Om nägonstäds på jorden ges
En ren och okränkt helgedom,
Är det en barm, der kärleken
År ny och full af frid och from.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
