Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
bjudit oss. Vår "sista ressurs" måste ju
slutligen blifva att emancipera oss, för att
ined cigarren i mun göra vårt inträde på
klubben och der möjligen lyckas att
åter-eröfra ett litet grand af uppmärksamhet utaf
det andra könet".
Dessa min Tantes anmärkningar hafva
föranledt mig att historiskt efterforska
sammanhanget och utvecklingen af denna stor-
O o
artade omhvälfning, hvarigenom inännerne
blifvit emanciperade från damerna. Till
följd af noggranna undersökningar har det
för mig blifvit klart, att roten till detta,
liksom till allt annat ondt, måste sökas i
franska revolutionen. Detta var denna,
som bortsopade abbéerna, dessa unga,
älskvärde andlige, hvilkas tina artighet gjorde
lifvets väg för det täcka könet så ljuflig
och blomsterströdd. Hvilken datne ifrån
Ludvig XVI:s dagar skulle väl uti en
kavaljer på vår tid kunna igenkänna en man,
sådan ban enligt den tidens begrepp borde
vara klädd för att kunna visa sig uti
damesällskap? Med stöflat ! — store Gud! quelle
horreur! — utan puder och chapeau bas!
I sanning, så som herrarne kläda sig i
våra dagar, kan man ganska väl se uppå
dem revolutionens stämpel, följderna af den
stora karl-emancipationen!
Men kanske hade allt dock ännu
kunnat slutas väl, och restaurationen möjligen
återfört sakerna, äfven inom
sällskapslifvet, uti sitt gamla skick. Såg man icke
t. ex. Ludvig XVIII:s dagar i det
restaurerade Frankrike sådana praktexemplar som
en marquis de Carabas! Men det var
whigpartiet i England som förderfvade
alltsammans. Det var för deras revolutionära
sympathier som stångpiskorna föllo i
England, det land, hvarifrån reaktionen mot
de revolutionära idéerna hade sitt mesta
stöd. Det var på whiggarnes fötter, som
man för första gången såg stöflarne göra
sin entrée i aristokratiska salonger.
O ja! stöflarne! Se der symbolen af vår
tids ungkarls bildning. Det fanns likväl en
tid, då man åtminstone bar dem med
silf-verklackar, eller med gyllene ränder. Men
nu bär man dem belt simpelt svarta, smorda
med "oförbätterlig" blanksmörja. Det är
horribelt.
Vet ni, min nådiga Tanto, hvem som
infört stöflarne? Karlen hette Brummell.
Jag vill uppoffra hans minne åt er rättvisa
vrede. Han dog nästan helt nyss, år 1844,
men ban skall helt säkert förblifva odödlig,
ty Byron har omtalt honom på ett par
ställen i sin "Don Juan"; att förtiga det
ett belt tjog af romaner, som aflas med
skildringen af det aristokratiska
mngänges-lifvet i England, hafva modellerat sina
dan-di es efter honom.
Det historiska är, att Brummel var
oinskränkt konung öfver det eleganta lifvet i
O O
London, på en af dess mest lysande tider,
under den så kallade regentens (sedermera
Georg IV) dagar. Han hade till och med
ofta nöjet att se denne sin höga vän och
gynnare assistera vid sin lever, dervid
regenten, som var ansedd för den vackraste
och ståtligaste gentleman i sitt rike och
som depenseiadc omkring (> à 700,000
rubel silfver årligen på sin garderobe, sökte
att af Brummell tillegna sig konsten att på
det allra utsöktaste sätt knyta sin halsduk.
Sednare råkade Brummel i oenighet med
regenten, men hans inflytande inom de
eleganta kretsarne förblef likväl oförminskadt,
och den beundran man hyste för hans
person var så stor att det fanns unga män,
som följde honom, som hans skugga, och
annoterade hvarje hans yttrande. Frukten
af dessa annotationer iir ett arbete i tvenne
ganska digra volymer af Captain Jesse,
och det är ur detta verk af sällsynt pietet
jag går att meddela några drag af den
celebre sprättens lefnadshistoria.
George Bryan Brummell var född 1778
af en borgerlig slägt. Hans fader, som
var privatsekreterare hos lörd North,
efterlemnade vid sin död åt sina tre barn en
förmögenhet af närmare en half miljon s:r
rubel. Liksom de flesta snillen visade den
unge Brummell tidigt de afgjordaste anlag
åt det håll han var bestämd att vinna sin
celebritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
