- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
247

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

må rara, som slår och rifver dess ädla veck, så är
der dock ingen fläck att befara: den krigiska
hederskänslan är lugn, dä den känner sig ha en Mac Mahon
på vakt. Han är en af dessa elektriserande chefer,
hvilkas blotta närvaro upprör hjertat i dess innersta
fibrer och uppeldar det."

Som betecknande för Mac Malions politiska
karakter må till slut nämnas, att då efter Orsinis
attentat. de föreslagna våldslagarne för upprätthållandet af
den allmänna säkerheten förelades senaten, var han
den ende senator som röstade emot desamma.

Följande verser af den utmärkte norske
skalden A. Munch, hvilka i början af detta
år varit synliga i ett norskt blad, lia
blifvit Papperslyktan till införande meddelade.
Skalden tillbragte sednaste vinter i Nizza,
och skönheten i denna hans dikt måste
uppskattas högt åtminstone af alla de nordens
barn, som upplefvat en julafton uti södern.

Jnlcaftcn i |Nizza.

(1858.)

Si ig, kan det nu va?re den söde Juletid,
l)en, Vi ere vante til i Norden,
Ilvor Hjertevarmen tændes, mens Sneen breder hvid
Sit stille Höitidskhede over Jorden?

Her blomstrer jo Roser og de Violer smaa,
I dunkle Löv Orangen her glöder,
Her ruller Havet frit de milde Bölger blaa —
Dog Nordboens Bryst af Hjemvee blöder.

Det synes hain vel Sommer, naar ude han gaaer,
Men inde er der Kulde i Hjemmet.
For ham intet lljerte i Sydens Rigdom slaaer.
Han föler sig saa ene og fremmed.

Dog er han ei ene. Det Bud fra Bethlehem
Og vandrer gjennem disse skjönne Dale,
Og banker paa hver Dör, og (inder alle dem,
Som ville lytte til hans Himmeltale.

Hos dette Bud er Nordboen fremmed ei meer,
Nu hörer ban her Juleklokken ringer,
Fra alle Jordens Lande han Brödre lier seer,
Og Jesu Navn fra alle Læber klinger.

Dog, mest maa han vel frydes, naar her han igjen

Med Landsmænd fra Nord kan sammentræde.
Den, aldrig för han kjendte, let vorder nu hans Vet
Og Dansk og Svensk og Norsk har fælles Glæde.

Da sende de en Hilsen til fjerne F’ædreland
Som nu i Mulm og lis ligger bundet,
Men livor den sunde Kraft gjenuem lis bryde kan
Og hvor den in dre Sol er opnmdet.

Da takke de Gud, som gav dem at see

Sin Herlighed i Sydens Julehave

Hvor Laurlncr for Gran, hvide Blomster for Snee

Rigt pryder Jesusbarnets Vintergave.

Kopistens krönika.

D. 30 Juli.

Freden är fullfärdig, ingen talar ett ord mera
om kriget, och vi Helsingfors-boer se åter nästan så
beskedliga ut, som hade vi aldrig hört att någonting
så grymt som ett krig funnits till uppå jorden.

Freden kastade ett glas iskallt vatten öfver
verlden, och verkningen af den vattenkuren har icke ens
den ingångna rötmånaden förmått kullhäfva. Det ar
allt ännu rätt kyligt i luften. Badarene röra sig
ovanligt qvickt, när de komma upp ur hafvet. Af
koleran märkes nu mera knappt ett spår, och preserverar sig
en och annan ännu, så är det alls icke af fruktan
för döden, utan af bara idel kärlek till lifvet.

Man har också nu sina skål att älska lifvet mera än
vanligt. Detta år är för Finland ett välsignelsens år.
Frän alla håll de gladaste underrättelser om den
stundande skörden. Men man skrek ju också i våras så
mycket emot det vackra vädret, — att det väl måste
bita pä vår Herre!

Lifvet i staden är fortfarande temligen tyst och
enformigt. Brunnsdrickningen lider mot sitt slut; de
drickandes antal har inalles icke uppgått till 100.
Balerna fortgå för fremlings-legionens räkning.

Rätt musikalisk har dock den förflutna veckan
varit. Tyroler-familjen Haug har på Kleinehs hotel
förtjusat mer än en ungherre, ett annat
tyroler-säll-skap har uppträdt på Thölö och i brunnsparken, en
hop hannoveranare traktera med musik i
esplana-derna — och lägger man härtill en god mängd
positiven så är det kanske orätt att tala om för mycken
tystnad i staden.

Men veckan har också haft att bjuda på musik
af bästa slag. De svenska opera-artisternes
musikalisk-dramatiska representationer ha utgjort ett
eveii"-ment ibland denna sommars esthetiska nöjen. Deu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free