Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1859.
Jti 33.
Den 15 Augusti.
fei_
Utgifves hvarje Måndag, eller första helgfria dag i veckan.
Prenumerationspris i Helsingfors för helt år 2 rubel, för halft 1 rubel silfver.
Ännu en gång 0111 theaterns framtid
i Helsingfors.
ii.
Det är hårdt att sedan man nött ut
sitt lifs bästa krafter på bemödandet att
framkalla en skymt af den poetiska gnista,
som ligger latent i de menskliga tingen,
nödgas gång efter annan draga ut i
härnad till försvar för den prosaiska
verklighetens äfventyrade lätt: hårdt att den ena
dagen i sällskap med Papperslyktan erinra
en ungdomlig entlinsiasm derom, att
kolossala stenhus byggas upp på en helt annan
fapon, än luftslotten, hvilande på
grundvalen af irrande moln, oeh dagen derpå
gripa Papperslyktans genius i vingen under
dess utflygter till romantiska rymder, der
det tarfvas endast en stöt i Oberons horn
till framkallande af de stupendaste
verkningar; hårdt att, medan Metropolitanus
behöfver endast i andanom se den nya theaterns
murar framskymta mellan Esplanadens
lindar, för att genast låta en förträffelig trupp
slå läger deromkring, likt dryader, lydande
i månskensnatten fantasins trollstaf, till
honom säga: det blifver dig lättare, o
Me-topolitane, att med ditt måtte förbyta dessa
stenar till bröd, än att på fläcken taga ett
bofast theatersällskap i vår öken. Så hårdt
det än må låta, kan det dock icke hjelpas,
att sjelfva detta nya theaterhus, öfver
hvilket vi äro både glade och stolte, närmare
betraktadt, likväl erbjuder en ganska
osäker borgen för framgången af allt sådant,
som företrädesvis bör stödja sig på
intelligent inhemsk grund. Då vi äro i farten
att skryta med hvad vi förmå åstadkomma
af egna krafter, må vi väl ha rätt att
glömma bort åtskilliga omständigheter,
betecknande ett deficit i våra beräkningar; men
när det gäller att ransaka våra njurar,
måste tonen något nedstämmas. Ty en sådan
ransakning utvisar, att allt det, som för vår
blifvande theater har någon högre betydelse,
gjorts eller skall göras af utländningar. En
svensk har lemnat ritningen, en annan svensk
öfvervakat- och leder sjelfva utförandet, en
tredje svensk mejslar de plastiska
prydnaderna, en tysk målar dekorationerna, tyskar
inöfva orchestern; hvarifrån inrättningen
af gasbelysningen än må tagas, från
Finland blir det åtminstone icke. Fosterländskt
är härvid endast barbariet: de barbariska
teglen, kalken, sanden, de karlar och
qvinnor, som mekaniskt bråka, ej sin hjerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
