Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
För öfrigt måste en inhemsk trupp, i följd
af en mängd naturliga orsaker, finna sig
oändeligen bättre i förhållanden, hvarvid
hvarje individ från barndomen fått lof att
vänja sig och dem de underkasta sig
gemensamt med alla sitt blods, sitt hjertas,
sin själs anförvandter,medan fremlingen
blifvit förvisad till samma förhållanden,
lösryckt från sitt väsendes alla naturliga rötter.
Den infödde histrionen, om ban längtar
bort från tiljorna, kan i de flesta fall
endast längta till — himlen; då deremot den
fremmande blott begagnar sig af sin rätt,
om han vid minsta mötande obehag,
förargelse och orättvisa känner sig frestad
att "gifva djefvulen alltsamman", ifall
utsigter af mindre helvetiskt slag icke locka
åtminstone den skönare delen af
personalen till att i verkligheten realisera, hvad
den på scenen så ofta proberat. Dock
sce-niske stackares godhet, hvilka, då de sätta
sig i permanent besittning af vår theater,
ej hafva att hembjuda Finland några andra
gåfvor, än löftet om ett förnöjsamt sinne,
kan ingalunda påräkna att från
allmänhetens sida mötas med en gengåfva af samma
beskaffenhet. Snarstiekenhet, hotelsen att
vid första tillfälle gifva oss på båten, samt
framförallt verkställandet af hotelsen, skulle
bättre öfverensstämma med våra intressen.
Kanske ligger just i möjligheten att lättare
bli af med alldeles misslyckade sceniske
profryttare, den bästa fördelen, som kan
åberopas såsom motiv för oss att allt
framgent lefva i beroende af utländningens
nödhjelp. Sannolikheten att vi vore fullt säkre
om en fortfarande besittning äfven af de
bästa, ur inhemsk grund uppvuxna,
sceniska förmågor, skulle dock, jemte en bel
hop andra företräden, betydligt uppväga
olägenheten att ej kunna till Sverige
förvisa våra egna theatraliska odågor.
Men stå några inhemska talenter af
lofvande natur den nya theatern till buds? Det
torde för sjelfva Papperslyktan ej blifva lätt
att jakande besvara denna fråga; och hon är
väl den sista att se i det lilla, som
försports från Abo om tillstymmelsen till en
"verkligt inhemsk" theatertrupp, ett
fotfäste för sitt framtidsdigra varde! Från
andra håll har man dock inhemtat visshet
derom, att i Finland röra sig anlag för
’ O D
den theatraliska konsten, hvilkas utbildning
skulle lofva oss det, hvaraf vi hittills varit
i behof, utan att någonsin med egna
tillgångar kunna fylla behofvet. Och denna
visshet är i alla fall h ögeligen glädjande,
ehuru deri på långt när ännu icke ligger
någon säkerhet för besagda behöfs
verkeliga afhjelpande. Så länge både den
allmänna och enskilda meningen i Finland ej
förmår fatta, att en duglig skådespelare
kan vara lika god karl, som hvilken
hvardaglig embetsmän som helst, och att en
verkeligen utmärkt, rikt begåfvad och
bildad scenisk artist förtjenar att taga högra
handen af tio excellenser, som äro
hvarken det ena eller det andra, skall man allt
fortfarande tro sig bäst sörja för
familjernas heder och sanna båtnad, om man
tvingar de med sceniska anlag begåfvade
medlemmarne att svika sin egentliga
bestämmelse, och bort på afvägar — dessa må
då leda till förderf, ja till undergång, än i
en, än i annan form.
Mer än någonting annat i den vägen
talar det sista studentspektaklet i
Helsingfors för sannolikhet deraf, att Finland, väl
icke måste, men möjligen kunde bestå sig
ett theatersällskap för egen räkning. Så
otroligt det må låta, tyckes målet lättast
kunna uppnås genom en fortsättning på
samma stråt, studentföreningen dervid
beträdde, d. v. s. om man på en gång
gjorde scenen fullkomligt finsk, så till språk
som öfrigt. Nyhetens behag, ett verkligt
eller till sken af verklighet uppskrufvadt
patriotiskt intresse, undvikandet att med
vårt klanglösa sätt att uttala svenskan ställas
i skuggan genom det sonora, intagande
uttal, hvarvid vi äro vane från scenen,
allt detta skulle bidraga till en framgång,
som på ingen annan väg stode att förvänta.
Men om också allt från nu framhållna
sidor af saken utlofvade framgång, visa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
