- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
269

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

och hans Brühls alla svagheter! Dfct
märkvärdigaste af allt är ändock, att de på
idealiska egodelar förslösta summorna
ännu i denna dag återgäldas, äfven i rent
materielt hänseende, hundradefallt bättre,
än icke blott de sachsiska churfurstarnes
brottningar med Carl XII och Fredrik II,
utan ock deras bemödande att upphjelpa
landets industri och näringar. Utom de,
alla materiela mått öfverstigande, fördelar,
det lilla Sachsens hufvudstad uppbär af
sina ofantliga konstskatter, skördar det af
dessa äfven en ganska konsiderabel
tim-melig vinning. Många tusende fremlingar,
som med snabb likgiltighet skulle
genomfara Dresden, liksom man det gör med de
flesta bland Tysklands andra städer, känna
sig här fängslade af den rika njutniug det
åt konstsinnet erbjuder i så hög grad, som
endast få bland Europas lyckligast lottade
hufvudpunkter. På det intresse, som bela
verldens bildade resande skatta åt
frukterna af de så föga statskloke Augusternes
och den i så många hänseenden
oförsvarlige Brühls konstvunn tillskyndar åt deras
land, lefver en ej ringa del af Dresdens
befolkning ganska bra.

Att Finland, som hittills ej gjort för
konsten en miljondel af det, Sachsen för
densamma verkat, framdeles skulle åt det
hållet uppoffra helst en tusendedel så mycket,
kan väl ej begäras, än mindre förväntas.
1 vårt land förblifver väl konsten att icke
svälta ihjel länge ännu den största och
högsta bland konster. Men småningom skall
väl staten begynna ro ut med åtminstone
räntan af det ej obetydliga kapital, den
under närmare ett halft sekels fred sparat
in på de utgifter, hvarmed konst här bort
befrämjas. Början är ju dermed, till
allmännelig tillfredsställelse, redan gjord. Ej
längesedan pryddes ju finska styrelsens
palats med en af denna beställd tafla, hvarpå
man såg målad en i Borgå passerad scen,
som kunde tjena till förebild för det, som
komma skulle. Det för samma tafla åt
konstnären erlagda honorarium var ett lika
stort framsteg på konstbefordringens bana,

som den målade förebildens afkopiering i
verklighet kunde utvisa ett sådant i annan
väg. Framförallt framstår dock den nya
theatern såsom ett bevis på förändrade
åsigter uti ifrågavarande hänseende, medan den
gamla theatern värdigt och åskådligt
representerar det omsider öfvergifna systemet.
Och sannolikt skall den nya theatern i en
framtid kunna åberopas såsom det bästa
vittnet dertill, att tingens nya ordning ej
inträdt endast med afsigt att sluta vid sjelfva
början. Det vore en oersättelig olycka om
skådespelet i Finlands hufvudstad skulle
hemfalla åt nödvändigheten att medelst
lockmat af alla möjliga slag stimulera
massornas appetit. På ett sådant stadium af
scenisk konst eröfra ap- och hundspektaklerna
företrädet från Shakespeare och Schiller.
Ilelig pligt borde det vara för egarene af
den nya theatern att genom sina ombud
draga försorg derom, att den dramatiska
poesins ädlaste produkter åtminstone tid
efter annan finge tala till allmänhetens egna
ädlaste känslor. Blott sålunda förvärfvar
den nya theatern någon högre betydelse
för nationens själsodling och andeliga
lyftning. Få de nämnde dramaturgiske
hero-erne jemte deras störste kolleger ej oftare
än hittills äska ljud inför den finska
publiken, då har det knappt nog lönat mödan att
bråka så mycket för att bringa den nya
theatern i stånd. Den gamla theaterns
materiela misère vore ju allt fortfarande den
lämpligaste omhägnaden för den esthetiska.

Att ypperliga, högstämda stycken kunna
tillbörligen uppföras endast af artister med
nog bildning att sentera, med nog talent
att reproducera de af skalderna gifna
uppgifterna, behöfver ej vidare demonstreras.
Äfven deraf följer att den bästa möjliga
theatertrupp, som kan åtkommas, bör ställas
till den nya theaterns disposition. Men
deraf att behofvet är stort följer dock
ingalunda att behofvets afhjelpande är den
lättaste sak i verlden. För att detta något
så när tillfredsställande ändock måtte kunna
ske, dertill erfordras större tillgångar, än
den nya theatern kommer att råda om för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free