Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
genom fyndigheten uti intrigens inveckling,
den fransyska finheten i begabbelsen,
raskheten och lifligheten i handlingen och
framförallt i dialogen är ett förvånande
mästerstycke, — då kunde man klarligen
för-märka skilnaden emellen befogenheten att
framställa Porselini och tillochmed Andreas
Hofers väsende och den förmågan, som
förer med sig på scenen de rikaste
resultater af ett helt lifs allvarliga
konststudium, af verldsvana och allmänt mensklig
bildning, jemte det outtömmeliga förrådet
af en storartad talent.
Att likväl anlag för denna finare och
ädlare uppfattning af den verkeligen
utmärkte skådespelarens högsta uppgifter
kunna finnas medfödda hos dem, som ville
egna sig åt den finska scenen, bevisades
på ett öfverraskande sätt genom den
idealiserande hållning, hvarmed Montanus-Putronii
varelse gick igen på den Helsingforsiska
theaterns tiljor. Månne hos Holberg sjelf
någonsin en aning uppstod derom, att i
denna personifikation af en liarrikerad
pe-dantism, boklärdom och skolfuxeri skulle
en gång i verlden blifva nedlagd en sådan
nobless och sinnesfinhet, att den för hånet
ämnade pedanten stundom framstod i
ädelheten af en, för en okunnig omgifning
utsatt martyr, som nästan påminte om
Galilei konflikt med sin tids orthodoxa
kar-dinal-dumhet. Det vore isynnerhet skada
med förmågor af det sällsynta slag, som
den, hvilken uppenbarade sig i Putronii
roll, om de, i stället för att höjas och
utvecklas genom kampen med den sceniska
konstens högsta problemer, skulle
nedtryckas af de uppgifter, dem finska Holbergar
af samma art som Silmänkääntäjäs
författare förmå framlägga till deras lösning.
Men bekymret häröfver kunna vi ju
rätt väl bespara oss till dess att de
förhållanden inträffa, som betinga faran. Och
dessa lära nog låta ännu tills vidare vänta
på sig. Finland måste, såsom redan
ofvanföre antyddes, ej ens derföre få en
inhemsk theatertrupp att det visat sig kunna
åstadkomma sjelf en sådan. Äfven detta
hörer till de bittra frukterna, uppvuxna ur
långvarig vana hos oss att förbida yttre
påstötningar, bistånd och förmynderskap
äfven i saker, som egentligen blott kunna
alstras ur en nations egen själ.
Sanning och rättvisa inlägga likväl den
kraftigaste protest emot en beskyllning,
som skulle göra samhället ansvarigt för
att hafva påtrugat sin hjelp, sin ledning
eller ens något slag af uppmuntran till
konsternas fromma i Finland. Dessa, som
mindre än någonting annat i bela naturen
kunna till en början uppspira såsom trädet
i skogen, just derföre att de till sin natur
äro produkter af folkens högsta bildning,
hafva dock mer än någonting annat, hvarom
staten bör taga vård, ända tills sednaste
tider lemnats åt sitt öde: det att vara en
i öknen utstött Hagar och Ismael. Det
har blifvit ofta uppställdt såsom det högsta
problemet för finsk statsmanna-vishet och
omtänksamhet, att ej ens lättingen må
förgås direkte af svält inom Suomis
landamären. Men om innehafvarene af
medfödda anlag för konstens utöfning
försmäk-tade till kropp och själ, af brist på det,
soin till lifvets uppehälle och nödtorft
hörer, och den ännu pinsammare och
förderf-ligare bristen på tillfälle att bringa
anlagen till mognad, ehuru de ingenting högre
önskade än att arbeta; det har ej ftirorsa- ’
kat staten en enda sömnlös minut.
Förundransvärd är i sanning denna
likgiltighets frihet från all högre egoism, från all
beräkning att åstadkomma sådant, hvars
befordrande lönar sig rikeligare än
någonting annat genom det odelade erkännande,
hvaraf det hos samtiden mötes, och ännu
mer genom den förherrligande glans, som
väntar de maktegandes på konsternas flor
utgifna kärlek och skatter. Ingenstädes
öfvertygas man kanske kraftigare än just i
Dresden om den mer än judiska ränta,
de sålunda använda kapitalerna inbringa
åt de mäktiges minne. Hvilket allt
om-hägnande fikonalöf utbreder ej intresset
för konsterna öfver den stackars August
"den starkes", öfver dennes efterträdares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
