- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
303

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

303

ljus, och fjellen af den vackra, fina
Kalli-pevi användas till utomordentligt sköna
prydnader.

Äfven andra folkslag än Guldkustens
negrer förtära reptilier, och det med
synnerligt nöje. Yi sjelfve njuta af ett djur
af denna ordning: sköldpaddan. Ehuru vi
frossa i hafssköldpaddor, vända vi vårt
ansigte bort ifrån landtsköldpaddorna, och
likväl är hälften af alla soppor, hvarmed
resande i Italien och Sicilien blifva
undfägnade, tillredd af’ detta slags sköldpaddor.
På Trinidad och andra vestindiska öar äro
landtsköldpaddorna särdeles eftersökta;
äggen af Testudo clausa anses i Nordamerika
för en af de största delikatesser, och
Walter Raleigh födde sitt bortdöende manskap
med ’’tortuggas eggs", när ban for uppför
Orinoco. Såväl i Nord- som i Sydamerika
gälla feta saltvattens-terrapiner, fångade
e-mot slutet af sommaren, för en utsökt
läckerhet, och deras ägg i sin pergamentlika hud
— de ha intet egentligt skal — bibehålla
alltid sitt värde. Hiccatee, Nya Hollands
märkvärdiga ormhalsade version af en
landt-sköldpadda, bar en lefver, som skulle slå
den berömda Strassburger-lefverpastejen
fullkomligt ur brädet; under det
gourman-dernes folk aldrig tröttnar vid
hafssköld-paddan, i hvilken form än helst deras chef
de cuisine må uppduka den. Den
afskyvärdt fula, fjelliga, demoniska svulstödlan
(Iguana) är af större värde än dess
utseende låter ana; skickligt tillredd är dess kött
som hönskött och dess smak som
sköldpaddans; men när någon af dess tassar
tillfälligtvis kommer att titta fram ifrån
fatet, erinrar den med så förfärande
sanning om en pygméartad alligator, att
mången tapper europé, om ban och ej
fruktade någonting annat under solen, dock skulle
rysa tillbaka för denna anblick. För
öfrigt är denna ödla alldeles förträfflig i
köket, ty den smakar som allt möjligt: som
höns eller ung kanin, om den blir stufvad
och afredd med curry; som sköldpadda,
om den tillredes på samma vis som denna;
som hare, oji man gör soppa derpå; till-

ochmed en ypperlig slags falsk kalffrikassé
kan man göra deraf, om man späckar den
och tillägger citron-crëme. Den hör till
de hvita köttsorterna och dess små,
rnjuk-skaliga, delikata ägg äro af en oförliknelig
renhet och finhet i smaken. Yäl äro de
flesta reptiliers ägg förunderligt
välsmakliga, men ingen annans mera än den
oförargliga, späda, men gräsligt fula Iguanans,
icke ens den oskyldigtvis föraktade
landt-sköldpaddans.

Kaimaner och krokodiler, ödlor och
grodor, alla ätas de, och ätas gerna, af vissa
folk. Den äkta krokodilen smakar sorri
kalf, medan några andra arter ha en stark
bismak af moschus, som just icke är
särdeles behaglig; andra åter smaka sotn
saftigt ungt svin, ett tredje slag som
hummer, och ännu andra ha en så
genomträngande fisksmak, att den blir motbjudande.
I det bela gifva således krokodilerna en
mat af ganska tvifvelaktig godhet och man
måste akta sig för att för raskt gripa till
den. Alligatorn säges besitta stärkande och
restaurerande egenskaper; i Manilla säljes
den till höga priser, och kineserne fika
mycket efter den för beredande af sina
förskräckliga gelatinösa soppor. Till
smaken har man liknat alligatorn sjelf vid en
digris, men dess ägg ha en moschusartad
bismak. (Forts.)

Kopistens krönika.

D. 17 Sept.

Prrrrr — nu är den gamla hösten, pulverhexan
bland årstider, äter här, och har sitt allra suraste
lynne nppå sig. Störtregn afvexlar med hällregn ocli
hällregn med duggregn. Kallt blir det dessutom, och.
vedskutorna utgöra nu de solar, till hvilka vi vända
vära blickar med hopp om värme.

Och sådant väder oaktadt, har denna vecka varit
en vecka af stort lif ocli intresse, och af mycken
motion för tungspenorna.

Universitetet börjar att komma sig i ordning.
Inskriptionen försiggick i onsdags. Före 1853 voro
inskriptionerna akter af föga betydelse; de bivistades
också vanligen af ett ganska ringa antal lärare och
studenter. De nya statuterna gåfvo ät dem en högre
vigt,|oeh det blef rektors åliggande att vid dem hålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free