Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtit, skall jag göra. Jag sammanställer
derföre här de fyra yttrandena, och tager
mig dervid friheten att frigöra dem från
alla obehöriga förvrängningar.
Jag har sagt:
l:o att seder, lagar och institutioner
ingå i begreppet nationalitet, ocli att dessa
stundom kunna vara mäktigare vid
bestämmandet af nationaliteten, än språket. Se
detta blad N:o 14. — Detta yttrande har
i hr J. V. S:s händer undergått följande
omarbetning: "Att boija med", säger ban,
förklarade hr S. nationaliteten bestå i
""ge-mensainhet i religion, lagar, institutioner
och historiska öden"", utan afseende på
härstamning och språk." Hr J. V. S:s
bekanta polemiska pålitlighet visar sig här i
stor glans! — Rörande särskildt den finska
och svenska befolkningens i Finland
ställning till hvarandra yttrade jag i samma
nummer: "Land och haf och gemensamma
öden, religion, lagar ocli institutioner för-
j O JO
ena d: båda stammarne." Det är den enda
gång jag under hela striden nämnt ordet
"religion."
Jag har vidare sagt:
2:o att ett nationelt sätt att tänka och
känna kan emottagas äfven oberoende af
ett eget språk, genom den ärfda seden.
Se P-.lyktan N:o 25.
Jag har också exempelvis anfört:
3:o att "barnet, som födes i hvilken
kanton af Schweitz som helst, insuper från
vaggan glädje öfver att vara en fri
schwei-tzare, barnet i hvilken af de
nordamerikanska staterna som helst stolthet öfver att
vara en medborgare i den mäktiga unionen;
men kanske i de flesta af Österrikes stater
dricker barnet med modersmjöken hat till
det österrikiska namnet." Se N:o 27.
Och slutligen liar jag i N:o 37 påstått:
•i:o "att medfödda gemensamma tankar
och känslor, intressen och sympathier äro det
enda, som rätteligen kan bestämma hvad
en nation är. Och att gränserna för dessa
medfödda gemensamma tankar och känslor
icke sammanfalla med språkgränserna, det
bevisa exemplen af Schweitz, Amerika o. a.;
att de icke heller sammanfalla med
riks-gränserna, det bevisas af Österrike,
Turkiet o. a."
Der ha vi således mina fyra särskilda
nationaliteter behörigen uppställda
bredvid hvarandra! Låtom oss nu undersöka,
hvilket "oredigt grummel" uti dem må
finnas, och oui icke möjligen
"beskrifningar-ne N:o 1, N:o 2 och N:o 3" kunna fås att
flyta som det klaraste vatten in uti
"beskrifningen N:o 4", hvilken jag ansett vara
ett "resultat" af mina föregående yttranden
i ämnet.
Betraktom först "beskrifningen N:o 3."
Den glädje, den stolthet barnen af en
nation med modersmjölken i vaggan insupa
öfver att tillhöra denna nation; eller det
hat barnen af en nation lika tidigt insupa
emot en fremmande förtryckande nation —
kan detta icke kallas medfödda gemensamma
känslor och sympathier?
Tågom så "beskrifningen" N:o 2." — Ett
gemensamt sätt att känna och tänka,
emot-taget genom den ärfda seden — kan detta
icke möjligen anses vara medfödda
gemensamma tankar och känslor, intressen och
sympathier?
Och slutligen "beskrifningen N:o 1." —
Om ej förr, så när man läser den
"beskrifningen N:o 4" i detta blads N:o 37
åtföljande förklaring, som lyder: "Sådana
gemensamma tankar och känslor kunna icke
skänkas menniskobarn genom födseln eller
den första uppfostran, derest icke läder
och förfäder i långa tider delat öden med
hvarandra, kämpat, fröjdats och lidit
tillsammans, samt sjelfständigt skapat och
utvecklat egendomliga seder, lagar och
inrättningar’’; — så torde hvarochen medgifva
att påståendet, det seder, lagar och
insti-tioner, tilloehmed historiska öden, ingå i
begreppet nationalitet, icke är så alldeles
fremmande tör påståendet, att medfödda
gemensamma tankar och känslor, intressen
och sympathier bestämma nationaliteten.
Eller huru?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
