- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
336

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

836

Hvad barbarernas regeringar angår, så har hvarje
af deras stater en guvernör, maskulin eller feminin,
som qvarstår vid makten antingen för lifstiden eller för
en bestämd tid. De engelske barbarerne t. ex. äro
styrda af ett femininum; amerikanareoeh fransoser af ett
maskulinum. De engelske och franske suveränerue
regera på lifstid; den amerikanske är väld af sina
landsmän, och han ombytes hvart fjerde är, efter hvilken
tid han icke hnr högre rang än hvarje annan man
af folket.

Deras officiella benämningar äro äfvenså olika
för hvarje nation. Dessa benämningar äro till
största delen stulna från kineserne, emedan barbarerne
uppträda med anspråk, till hvilka de ha ingen rätt
och gifva sig min af en stor makt. De tro sig på
sådant sätt hedra sina suveräner, men detta angår
oss icke. Om emellertid vi ville pålägga dem våra
former, sä skulle de icke gå in på att mottaga dem,
liksom de icke gå in pä värt sätt att beräkua tiden.
Med så litet civiliserade folkslag, som de äro, och
som ega så föga begrepp om formerna, skulle vi få
oupphörliga tvister, om vi försökte tvinga dein att
iakttaga i den officiella korrespondensen de former,
som höfves en underordnad att begagna emot en högre.

Sådant sknlle göra alla personliga relationer
omöjliga, och vi skulle åvägabringa ett sakernas tillstånd,
som alls icke vore gynnsamt för den stora
förlikningsfrågan. I stället för att tvista om formfrågor, som
icke sknlle medföra något resultat, har eder slaf trott
sig böra lemna dessa små detaljer å sido, för att
vinna en vigtig politisk framgång."

— En proklamation af Schamil. .Som prof på
Schamils österländska vältalighet må läsas följande
utdrag ur en hans proklamation till Kabardahs
krigare :

"Tron icke att Gud alltid skänker framgång ät
dem, som äro öfverlägsna till antalet! Ond står på
de g<ida menniskornas sida och dessa äro alltid
fåtaligare än de gudlösa. Sen eder omkring, oeh
öfverallt skolen j finna bekräftelse på hvad jag säger.
Finnes det icke mindre af rosor än ogräs? Finnes det icke
mera smuts än perlor, mera ohyra än nyttiga djur? Ar
icke guldet sällsyntare än de oädla metallerna? Och
äro vi icke ädlare än guld och rosor, än perlor och
hästar och alla nyttiga djur tillsammantagna? Ty
alla jordens skatter äro förgängliga, men oss väntar
ett evigt lif.

Men när det gifves mera ogräs än rosor, skola
vi då dröja att utrota de förra, tills de hunnit
alldeles öfvervexa och förqväfva de ädla blommorna?
Och när våra fiender äro talrikare än vi, är det väl
dä klokt af oss att läta fånga oss i deras nät?

Sägen icke: våra fiender ha betvungit Tscherkey,
stormat Akhulgo och eröfrat hela Avarien! När
blixtstrålen träffar ett träd, böja väl derföre alla öfriga
träd sina hufvuden? Falla väl äfven de omkull af
fruktan att blifva träffade? O, j klentrogne, följen

det exempel, som gifves eder af skogens träd, hvilka
skulle utskämma eder, om de hade ett språk och
kunde tala. Och om en frukt blir sönderguagad af
maskar, ruttna väl alla andra frukter af rädsla att också
blifva förtärda af maskar?

Frukten derföre icke, att de otrogne så hastigt
föröka sig och ständigt sända nya krigare ut på
slagfältet för att ersätta dem, hvilka vi nedgjort. Ty
jag säger eder: tusen giftiga svampar skjuta upp utur
jorden förrän ett enda godt träd hinner till mognad.
Jag är roten till frihetens träd; mina murider äro
stammen och j ären grenarne. Men tron icke att,
om en gren förvissnar, hela trädet derföre äfven skall
förvissna! Gud skall afhugga de förtorkade grenarne
och kasta dem in i helvetets eld. Vänden derföre
ångerfulle tillbaka och ställen eder ibland deras
antal, som kämpa för vår tro, och j skolen vinna min
ynnest och jag skall vara edert skydd.

Men om j fortfaren att sätta mera tro till de kristna
huudarr.es förföiiska ord, än till mina förmaningar,
då skall jag utföra det, hvarmed Kasi Muhammed
engång hotade eder. Mina skaror skola som ett
stormmoln öfverfalla edra auler, för att med våld tvinga
eder till hvad j icko viljen göra med godo. I blod
vill jag rycka in, förödelse och fasa skola följa mig,
ty hvad ordets makt icke förmår, det kan det hvassa
svärdet uträtta!"

Rättelse 1 en del exemplar af föreg, nummer
hade under verserna "Villafranca" bortfallit
signaturen K.

Till salu uti Frenckell A Sons Bokhandel:

Den bäste ledsagaren på vandringen genom
jordelifvet; med kolererad karta öfver de
landska-per, städer, vägar och Höder m. m., mellan hvilka
menniskan har att välja för att hinna antingen till
den Eviga Lycksaligheten eller till den Eviga
Fördömelsen. Bearbetning från Engelskan af E. M.
Andra upplagan. — 20.

Atlas öfver Allmänna historien i
sammandrag, efter v. Spriiner, v. Wedell, Kiepert,
Bar-beret m. il., af Lektor C. F. Wiberg och Löjtnant
T. v. Mentzer. Medeltiden och Nyare tiden. 1: 80.

Atlasen öfver Gamla tiden är under gravering.

Predikningar af J. O. Wallin. Ny årgång
3:ne delar, häftad 3: 60, inb. i ett halffrunskt band

4: 10.

Sång-basunen, innehållande etthundrade
utvalda anderika sånger, till största delen hemtade
utur P. H. Syrens Sångbok. Fä Hera christliga
vänners innerliga åstundan till ny tryckning
befordrad af P. T. — 15.

Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.

Imprimatur: L- Heimbüiger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free