Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
höll han pä begäran tillstånd att åter bosätta sig på
A-land, och i samma socken, der han först skådat
dagen. afled han nu vid en ålder af 87 £ år. Hans
stridsbroder, presten H. J. Gummerus afled redan
1830 som kyrkoherde på Öland. Deras gemensamma
bedrifter äro noggrannt tecknade af hr Bomansson i
hans skildring af den Åländska folkrörelsen.
Sammelsurium.
Huset Stieglitz. En korrespondent från S:t
Petersburg till ’Tndépendance Beige" meddelar följande
notiser i anledning af Stieglitzska bankirhuseta
upphörande:
Hr Stieglitz fadren ankom till Ryssland för
ungefär 50 år sedan. Han var hemma ifrån Hamburg
och af judiskt ursprung; men ban hade lemnat sin
israelitiska tro och öfvergått till protestantismen. I
Ryssland började ban genast att drifva affärer,
hvarvid han utvecklade en ovanlig skicklighet, och ban
grundlade det berömda hus, hvilket han lemnade i
arf åt sin son jemte friherre-värdigheten, ett ofantligt
anseende och en förmögenhet af 30 miljoner francs
i kapitaler eller fastigheter.
Sonen Stieglitz ledde sedan husets affärer nied
en framgång, som tillräckligt vittnar om skicklighet
och drift. Man påstår att lian nu eger en
förmögenhet af 70 miljoner rub. s:r. Denna ofantliga
förmögenhet består i depositioner i de kejserliga bankerna,
i aktier i de förnämsta ryska kompanier, och i
betydliga jordagods, sä väl i södra Ryssland som i Liffland
och tillochmed i Tyskland.
Baron Stieglitz har verkligtstatsråds-rang och
är prydd med Stanislai-ordens kraschan. Hans fru,
född Muller, är af en väl ansedd, men icke särdeles
rik familj. Han har inga barn. Man har sökt
många orsaker till hans plötsliga öfvergifvande af
affärerna. Som den sannolikaste antages, att hans fordna
allsmäktiga inflytande pä börsen under nuvarande
finansministers förvaltning hade blifvit i betydlig män
förminskadt.
— Om Schamyl. Schamyls mest älskade gemål
är en armenianska, hemma från den lilla staden
Mosdok i guvernementet Stavropol. Hon liar blifvit af
bergsboerne under ett ströftåg bortröfvad frän sitt hem.
Hennes föräldrar äro allt ännu bosatta i Mosdok, der
de drifva en liten handelsrörelse, och Schamyl
besökte dem också nu under sin resa till S:t Petersburg.
Man har mycket talat om Schamyls stora
rikedomar. Men det säkra är, att man i fästningen Ghunib,
der han hade inneslutit sig med siiib hustrur och rike
domar, icke fann mera än sju påsar med 1,000 rubel
i hvarje. Hans hufvudsakliga rikedom bestod, enligt
asiatist bruk, i vapen, prydda med dyrbara ädelstenar.
Hans garderobe var deremot i ett sä miserabelt tillstånd,
att furst Bariatinsky måste, förrän han sände honom
till S:t Petersburg, låta honom dröja några dagar i
en armeniansk småstad, för att låta ortens skräddare
förfärdiga ät honom några rockar.
= Royal Charters skeppsbrott. Oin denna stora
olyckshändelse, som timade d. 2G Okt. på morgonen,
orhållas nu följande närmare notiser:
"Royal Charter" hade afgått från Melbourne i
Australien d. 26 Aug., och ända ifrån Port Philippe
till Irländska kusten hade färden gått särdeles
lyckligt. D. 24 Okt. på aftonen var den utanför Queenstown,
der den stannade för att aflemna 13 passagerare.
Följande dag mötte den i kanalen ångaren "United
Kingdom", som var på väg från Cardiff till Liverpool
för att dit återföra 11 tackelmatroser, hvilka hade
varit använde i Cardiff i kronans tjenst. På anhållan
af kaptenen på "United Kingdom" tog kapten Taylor
desse 11 matroser ombord å sitt fartyg för att föra
dem till Liverpool. Antalet af personer på fartyget
uppgick nu med dem till 498, hvaraf 112 hörande till
besättningen. Af dessa 498 ha endast 39 undgått
döden.
Under loppet af tisdagen d. 25 öfvergick vinden
plötsligen till N.N.O. och började att blåsa med en
sådan häftighet, att kapt. Taylor ansåg det farligt
att gä in i Mersey (den djupa hafsvik vid hvilken
Liverpool ligger), utan han begaf sig derföre in i
Dulas-bay, der han utkastade tvenne ankaren, men
lät skrufven tillika vara i rörelse för att minska
ryckningen på kettingarne. Men vindens häftighet blef
snart så stor, att kettingarne sprungo af och
skeppet med den våldsammaste fart kastades emot kusten.
Tack vare ofticerarnes kallblodighet, så bibehöllo
passagerarne emellertid luguet och ingen trodde att
faran var så stor, förrän inemot kl. 2 på natten
skeppet häftigt stötte emot klipporna pä kusten, likväl
utan att ännu brytas sönder. Då blef det först
förskräckelse ombord. Qvinnorna och barnen störtade
sig ned i den stora salongen och utstötte rop af
förtviflan. Ropet: "vi äro förloradel" genljöd från ena
ändan af fartyget till den andra.
En portugisisk sjöman, vid namn Rogers, had»
genast efter påstötningen kastat sig i hafvet och
begifvit sig till stranden med en tross förmedelst hvilken
man började att berga några personer i sender. Den
öfriga delen af passagerarne stodo samlade på däcket
omkring skeppspresten, m:r Hodge, hvilken med hög
stämma uppläste böner. Kaptenen försökte att
öfvertyga alla, att ingen fara var nära för handen.
Men verkligheten dröjde icke länge att
uppenbara sig. Knappt en qvart timme efter den första
stöten, och då man hunnit föra i land ungefär 20
personer, lyftades skeppet plötsligen upp af vågorna,
vräktes emot klipporna, och bröts på midten tvärt i
klyf. AJlt hvad lefvande fanns ombord blef uäatau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
