- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
369

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den 21 November.

Utgifves hvarje Måndag, eller första helgfria dag i veckan.
Prenumerationspris i Helsingfors för helt år 2 rubel, för halft 1 rubel silfver.

!in liten rundresa inom eget land.

XB.

(Ett savolaksiskt bondbröllop; huru der gick till.
Toivala pass och dess färja.)

En lycklig tillfällighet förde mig under
min vistelse i Kuopio in i en glad fest
midt-ibland sjelfva folket. En gammal vän och
kamrat, hvilken genast vid min ankomst
till staden hade erbjudit mig det
förträffligaste herberge under sitt tak, var
nemligen till påföljande dag bjuden att
deltaga i ett bröllop eller rättare hemkomöl i
en förmögen bondgård en eller halfannan
mil ifrån staden, och han föreslog att jag
skulle göra honom sällskap dit. Intet
förslag kunde vara mera välkommet för den,
som ordentligen var stadd på en resa
efter äfventyr. Lusten att få vara vittne
till en dylik folkfest förjagade från mig
alla skrupler öfver att spela rolen af en
snyltgäst, och jag kände dessutom från
gammalt den savolaksiska gästvänligheten
alltför väl.

Vi foro således af till bröllops, min
gode värd och jag. Vår väg gick åt norr,
vi kommo till det frejdade Kelloniemi
gäst-gifveri, och hade der framför oss Toivala

pass, åt hvilket Sandels skänkt en så
oför-vanskelig ära. Dess ära i all vördnad:
passet kan ännu vara bra i krig, men för
fredliga resande är det med de
kommunika-tionsaustalter det eger i våra dagar
redan ett oting. Att med hästar och
ekipager packa sig in uti en färja, hvilken
drifves fram med några matta årars, eller
i bästa fall med ett ömkeligt segels kraft,
och sålunda i en timmes tid eller mera
sqvalpa upp och ned på böljorna — det
der tir ett resesätt, som nu redan
tillochmed bortom Kuopio förefaller rentaf
barbariskt. För en bro skall väl passet ännu
länge vara för bredt. Men ångkraften är
ju användbar äfven der uppe i norden,
och en ångfärja öfver Toivala pass borde
väl icke höra till omöjligheternas område.
Kuopio-boerne äro också lifligt
intresserade af ett dylikt förslag; men de lära ej
våga gripa saken an utan statens hjelp.
Och om staten understödjer bro- och
vägabyggnader och ångbåtskommunikationer
annorstädes, så vore det väl också
rättvist, att den på ett eller annat sätt
bidrogo till förminskandet af det stora hinder
i kommunikationen, som detta pass bildar
på en af landets vigtigaste vägar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free