Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
For att undvika den långsarama färden
i färja, satte vi oss i en liten s. k.
två-bördingsbåt, skapad efter vanligt
savolak-siskt bruk ungefär som en ärtskida, och
nästan vällustigt mjukt smygande sig fram
genom vågorna. En qvinna rodde oss, det
blåste ganska friskt ifrån sidan, midtuppå
passet gjorde en och annan våg oss det
nöjet att stiga in uti båten, men efter en
half eller tre fjerdedels timme stodo vi dock
på Toivala-stranden, och skakade der ifrån
oss, så godt vi kunde, alla de fuktiga
intryck, dem färden hade gjort uppå våra
kostymer.
Från Toivala giistgifveri gick vår väg
österut, åt den karelska sidan. Snart
hade vi vid Jännevirta åter en färja.
Derifrån var bröllopsgården icke långt borta.
Det var vid middagstiden vi anlände
till stället. Vigseln hade dagen förut
försiggått i brudens hem någonstädes i
grannskapet, och brudparet jemte den öfriga
bröllopsskaran hade nu på morgonen
anländt bit till bruderummens hemgård.
O O
Gården var till sitt byggnadssätt
hvarken af de bättre eller af de sämre
savo-laksiska bondgårdarne. Brudgummens
föräldrar lefde båda ännu och innehade
hus-bondaväldet i gården. Värdinnan såg man
O O
knappt till; hon hade fullt upp vid spiseln
att göra. Värden deremot, en liten gubbe
med klyftig min och beundransvärdt
rug-gigt hår, var så artig emot sina gäster
som möjligt, och uttryckte sin synnerliga
fägnad öfver att jag, ehuru objuden, hade
"gjort honom den äran." Icke mindre
vänlige och artige vore sönerne, af hvilka ett
O ~ ’
par redan förut voro gifte och liksom den
nygifte voro fadrens medhjelpare vid
gärdens landtbruk. Brudgummen hade
genomgått en fullständig kurs i Kuopio högre
elementarskola; men ingen annan
"herrak-tighet" än den, som visade sig i ett
särdeles stilla och städadt väsen, kunde
förmärkas bos honom; tillochmed syntes ban
förlägen att tala svenska, ehuru han
naturligtvis kände språket fullkomligt väl.
Från skolan skall ban ha medfört en stor
kärlek till böcker och studier; och ehuru
ung ännu, 26 à 27 år, har han redan fått
röna de mest smickrande bevis på sina
socknemäns aktning och förtroende. En
af de många bröderne, hvilken också nu
var närvarande, har som landtmätare
öfvergått till herreståndet, och har bevarat
sitt i tiden af någon skolrektor påtvungna
försvenskade namn.
På gårdsplanen, på trapporna, i
pör-tet, i kamrarne, i bodorna— öfverallt
hvimlade det af gäster af alla åldrar, från
grå-håringar ända till de spädaste barn.
Tillsammans lär sällskapet ha bestått af
ungefär 150 personer, och dock, sade man
mig, är det ibland bönderne der på
trakten icke brukligt att till bröllopskalaser
bjuda andra än slägtingar. Men huru högt
upp emot Adam och Eva man dervid i
sina slägtskapsberäkningar plägar gå,
derom skaftade jag mig icke upplysning.
Vid vår ankomst var den andra
måltiden för dagen redan undangjord. Att
döma efter folkets lugna och särdeles
tillfredsställda miner, tycktes dessa måltider
just icke ha hört till de knapphändigaste.
Emellertid väntade man nu på det tredje
målet, den egentliga middagen. De äldre
gubbarne stodo på trappan och i farstun,
begrundande, småspråkande, rökande sina
pipor och —• spottande. De unga
flickorna fjeskade af och an, flinande, och
koketterande naturligtvis, så godt de kunde,
för kavaljererne. De små pojkarne och
flickorna hoppade på gungplankor och
sprungo omkring så mycket deras redan
synbarligen öfverlastade magar tilläto. Bland
pojkarne funnos der några småttingar,
hvilka i sina högtidskläder, med sina nya
hattar, med sina puukko’r vid bältet, med
sina tvärsäkra, vigtiga och visa miner och
med sina på ryggen stolt hvilande händer,
skulle ha utgjort det ovärderligaste stoff’
för en snillrik genremålares pensel.
Bland gästerne befann sig ett icke så
litet antal s. k. herrskap, isynnerhet unga
damer och herrar, komne från staden eller
från näraliggande landtgårdar.. För deim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
