Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 28 November.
Utgifves hvarje Måndag, eller första helgfria dag i veckan.
Prenumerationspris i Helsingfors för helt år 2 rubel, för halft 1 rubel silfver.
Ett fore- ocli cftcrtal.
De flesta af landets tidningar ha redan
utsändt inbjudningar till prenumeration för
nästkommande år. Också Papperslyktans
redaktion kom nyligen en dag att tänka
på, om dess blad borde fortsätta sin
tillvaro ännu under ett år, eller ej.
Då tänkte den så här:
Papperslyktan bar under detta år
förvärfvat sig många vänner, hvilka på
otvetydigt sätt ha uttryckt sin välvilja och sitt
intresse för det lilla bladet. Skall det roa
dessa vänner att ett år ännu bortslösa sin
välvilja på samma sätt, så hvarföre icke
förunna dem det nöjet?
Papperslyktan har under året också
förvärfvat sig många fiender. Men bedrager
den sig icke, så bar den ibland dessa
ovänners antal räknat många af sina mest
intresserade läsare. De ha sannolikt läst
bladet endast, som man säger, — i
förargelsen. Men förargelsen är ju för många
naturer en välgörande och helsosam krydda
i lifvet, och kan man skänka åt
medmenniskor en sådan krydda, hvarföre icke göra
den tjensten?
Så och vidare tänkte vi, och resultatet
blef det, att Papperslyktans fortsättande
under nästa år på samma sätt som hittills
oförtöfvadt skulle tillkännagifvas.
Prenumerations-annonsen från föregående år
uppsöktes också genast, för att tjena till
mönster för den nya.
Men vid genomläsandet af denna annons
gick ett djupt styng genom redaktionens
samvete. Den fann, att alla de olika slag af
läsning, som i annonsen blifvit utlofvade,
efter utrymme och förmåga hade varit i
bladet representerade, utom ett, hvilket
alldeles var försummadt. Och denna ena
rubrik var dock en ganska vigtig. Den hette:
noveller. –-Novellens idyller ha
kommit att bortglömmas för de italienska
kanonernas och de inhemska polemikernas
åskor.
Stod denna försummelse ännu att
godt-göras? Derom rådslogs. I det samma
räcktes oss i handen ett tyskt häfte, ännu helt
fuktigt af den nyss fulländade resan
öfver Östersjön. I detta häfte fanns bland
öfrigt godt, en liten berättelse, hvilken
på en gång är en älsklig novell och en
trogen silhouette af den för närvarande
äfven i vårt land så mycket ihågkomne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
